Den regulatoriska infrastrukturen inom den amerikanska hälso- och sjukvården har enorm betydelse för vilken typ av vård befolkningen får och vilken kvalitet den håller. Enligt Commonwealth Fund är det amerikanska sjukvårdssystemet, mätt med flera olika mått, varken kostnadseffektivt, effektivt eller av jämförbar kvalitet med sjukvårdssystemen i andra utvecklade länder, exempelvis i Västeuropa och Japan. Med tanke på att USA totalt sett är ett rikare land kan dessa skillnader nästan helt tillskrivas utformningen av den amerikanska sjukvårdsregleringen – eller avsaknaden av densamma.
På sin mest grundläggande nivå är USA en blandning av ett privat och ett offentligt sjukvårdssystem, vilket medför både unika fördelar och nackdelar. I ett privatfinansierat system betalar enskilda medborgare – vanligtvis med hjälp av försäkringar – själva för sina vårdtjänster i takt med att behovet uppstår. I ett offentligt finansierat system står staten, och i slutänden skattebetalarna, för kostnaderna åt alla.
Båda systemen är extremt dyra, men av olika skäl. Privatfinansierade system erbjuder grundläggande tjänster som allmänna hälsokontroller relativt billigt, medan besök hos specialister – till exempel onkologer och urologer – är mycket kostsamma, eftersom dessa specialister är relativt få. Offentligt finansierade system gör det däremot mer överkomligt att söka specialistvård, men det är samtidigt mycket dyrt att erbjuda sjukförsäkring till en hel nation.
Sjukvårdskostnaderna i USA har stigit av flera olika skäl, främst kopplade till ökade administrativa kostnader, framsteg inom medicin och medicinsk teknik, en högre genomsnittlig livslängd, en bredare spridning av kroniska sjukdomar samt ett ökat antal läkarbesök totalt sett. Även de specifika amerikanska lagarna kring stämningar för vårdmisstag och sjukförsäkringsbranschens villkor har bidragit till de stigande kostnaderna.
Enligt American Medical Association tvingas läkare ofta betala hundratusentals dollar i försäkringspremier för att skydda sig mot stämningar gällande vårdmisstag. Dessa kostnader slår igenom i form av högre vårdpriser och en motsvarande ökning av sjukförsäkringarnas kostnader. Mer övergripande är sjukförsäkringsbranschen svagt reglerad, vilket gör det enkelt för bolagen att neka olika grupper försäkringsskydd samtidigt som vinsterna skjuter i höjden i takt med att premierna höjs.
Den banbrytande sjukvårdsreform som antogs under Obamaadministrationen innebar ett flertal viktiga förändringar för branschen, inte minst när det gäller sjukförsäkringsindustrin. Från och med början av 2011 kan exempelvis unga vuxna upp till 27 års ålder omfattas av sina föräldrars sjukförsäkringar. Sjukförsäkringsbolagen får dessutom inte längre neka barn försäkring på grund av redan existerande sjukdomar, och en motsvarande regel för vuxna trädde i kraft 2014.
Företagen drar också nytta av reformen. Enligt Huffington Post får företag med färre än 50 anställda skatteavdrag som täcker upp till 50 procent av de anställdas försäkringspremier – en ekonomisk lättnad som särskilt gynnar småföretagare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online