Syftet med cerebral angiografi är att visa hur blodet strömmar genom hjärnans och huvudets artärer. Undersökningen utförs ofta på patienter som drabbats av stroke samt i situationer där ett onormalt blodflöde i hjärnan misstänks. Metoden ger en betydligt mer detaljerad bild av blodflödet än både magnetkameraundersökning (MR) och datortomografi (CT). Den kan också användas för att bedöma blodkärlens tillstånd inför en operation eller för att lokalisera en misstänkt tumör.
Innan undersökningen påbörjas kan blod- och urinprover tas, och lungröntgen och/eller elektrokardiogram (EKG) kan utföras. Patienten får vanligtvis ett lugnande medel intravenöst för att slappna av. Under ingreppet övervakas de vitala funktionerna kontinuerligt med bland annat blodtrycksmanschett och hjärtmonitor. För att bilden ska bli skarp hålls huvudet stilla med remmar, tejp eller sandsäckar.
Undersökningen kräver att ett kontrastmedel injiceras i blodströmmen så att blodflödet syns tydligt på röntgenbilderna. Kontrastmedlet förs in via en lång, tunn plastslang – en kateter – som placeras i en stor artär som försörjer hjärnan med blod. Innan katetern förs in bedövas insticksstället, som oftast ligger i ljumsken, med lokalbedövning.
Därefter görs ett litet snitt i artären och en tunn vägledningstråd förs in. Katetern skjuts sedan in längs tråden. Med hjälp av fluoroskopi, en avancerad röntgenteknik som visar bilder i realtid, vägleder kirurgen försiktigt katetern fram till hjärnans blodkärl. När katetern väl är på plats injiceras kontrastmedlet och röntgenbilderna tas.
Ett litet snitt görs i artären för att kunna föra in katetern.
När undersökningen har genomförts på ett tillfredsställande sätt tas katetern bort och tryck läggs på öppningen i artären för att stoppa eventuell blödning. Ett förband läggs på, och patienten förs därefter till en observationsavdelning.
Patienten måste ligga plant och hålla huvudet stilla i 6–8 timmar efter ingreppet, under vilken tid de vitala funktionerna övervakas noggrant. Det är vanligt att känna sig yr eller omtöcknad när man reser sig första gången, därför rekommenderas hjälp med att sätta sig upp. Efter utskrivning uppmanas patienten att äta som vanligt, men att avstå från träning och körning i 48 timmar. Att dricka rikligt med vätska hjälper kroppen att spola ut kontrastmedlet. Kaffe och alkohol bör dock undvikas, eftersom de vätsker ut kroppen.
En mycket ovanlig men potentiellt livshotande allergi mot kontrastmedlet förekommer hos ungefär en av 50 000 till 150 000 personer. Eventuella allergier bör därför alltid diskuteras med läkaren innan undersökningen. Övriga risker inkluderar skador på blodkärlen i samband med kateterinsättningen, inre blödningar och infektion. I mycket sällsynta fall kan undersökningen leda till stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online