Enligt Washington Post är det japanska hälso- och sjukvårdssystemet ett socialiserat system som tar upp ungefär hälften så stor andel av bruttonationalprodukten (BNP) som det amerikanska motsvarigheten gör. Systemet har både för- och nackdelar, men alla som bor i Japan har rätt till prisvärd vård, som finansieras via skatterna.
Japans sjukvårdssystem finansieras genom skatteintäkter och en obligatorisk försäkring. Den senare tecknas via arbetsgivarna genom en löneskatt som liknar den amerikanska FICA. Det innebär att personer som arbetar betalar mer för vården än de som inte gör det, eftersom de betalar både inkomstskatt och den obligatoriska försäkringen.
Trots att japaner i genomsnitt besöker läkaren betydligt oftare än amerikaner är den totala kostnaden för vården lägre. Detta uppnås genom statlig prissättning – priset på medicinsk vård och läkemedel får inte överstiga vissa nivåer, som justeras årligen.
I praktiken innebär detta att kostnaden för patienten är noll (exklusive skatter) och att kostnaden för staten är relativt låg. Å andra sidan betyder det också att läkare i Japan får betydligt lägre ersättning än sina amerikanska kollegor – kostnaden har i stället överförts på den medicinska personalen i form av sänkta löner. Detta enligt en artikel från 2009 i Washington Post.
Försäkringsbolagen i Japan har en garanterad kundbas. Däremot får de inte göra vinst på verksamheten. De måste dessutom täcka alla medicinska ingrepp – frågor om redan existerande sjukdomar utgör inget hinder i Japan.
Eftersom försäkringsbolagen varken avslår anspråk (eller ens granskar dem) eller sätter egna priser behöver de betydligt färre anställda än vinstdrivande amerikanska bolag. Administrationskostnaderna blir därmed mycket lägre, och besparingen går vidare till staten och skattebetalarna.
Den största nackdelen med det japanska sjukförsäkringssystemet är att det är för generöst. Även om systemet fungerat i flera decennier berodde det delvis på befolkningens demografiska sammansättning. Sedan 2010 blir den japanska befolkningen allt äldre och har därmed större behov av medicinsk vård. Den ekonomiska bördan faller tungt på systemet.
Sedan 2010 försöker den japanska regeringen hålla nere kostnaderna genom att sätta priserna allt lägre. Men detta minskar inte kostnaderna – de flyttas bara över på vårdpersonalen. Och det kan inte pågå för alltid, innan läkare och sjuksköterskor börjar söka sig till annat arbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online