Abort är den mest debatterade etiska frågan inom kvinnors hälsovård i USA. Många av de etiska dilemman som rör kvinnors hälsa kretsar kring kvinnans roll i att bli gravid och föda barn, eftersom val kopplade till reproduktion ofta kräver en noggrann granskning av personliga övertygelser och värderingar. Men frågor om rätt och fel kan också visa sig på mer subtila sätt inom kvinnors hälsovård – till exempel när en läkare misslyckas med att känna igen symtomen på en hjärtinfarkt hos en kvinna, eftersom dessa symtom ofta skiljer sig från dem som män vanligtvis upplever.
Förespråkare för aborträttigheter anser att en kvinna har rätt att kontrollera sin egen kropp, inklusive rätten att själv bestämma om hon vill föda ett barn eller inte. Motståndare till abort menar å andra sidan att ett mänskligt embryo eller foster är en person med rätt till liv, och att abort därmed utgör mord på en människa.
År 1973 fattade USA:s högsta domstol ett banbrytande beslut i abortfrågan i målet Roe mot Wade. Domstolen slog fast att en kvinnas beslut att genomföra en abort omfattas av rätten till privatliv, grundad i konstitutionens fjortonde tillägg. Enligt domstolen är dock rätten till privatliv inte absolut, utan måste vägas mot statens intresse att skydda både moderns hälsa och fostrets potentiella liv.
Domstolen konstaterade vidare att eftersom experter inom medicin, filosofi och teologi inte kunnat enas om när livet börjar, är det inte domstolarnas uppgift att avgöra denna fråga. Beslutet om abort skulle därför lämnas till kvinnan och hennes läkare under de tidiga stadierna av graviditeten. När fostret däremot når "viabilitet", det vill säga när det potentiellt kan överleva utanför moderns livmoder, anses statens intresse att skydda mänskligt liv väga tyngre än kvinnans rätt till privatliv. Vid den punkten kan staten reglera eller förbjuda abort, med undantag för situationer där moderns liv eller hälsa är i fara.
Preventivmedel har vunnit bred etisk acceptans världen över, även världsreligionernas syn på deras moraliska status varierar. En aktuell kontrovers i USA gäller akut preventivmedel, så kallad nödantikonception. Detta är ett preventivmedel som kan tas upp till fem dagar efter oskyddat samlag. Den huvudsakliga verkningsmekanismen för läkemedlet Plan B® är en tillfällig försening av ägglossningen. Efter att ett ägg har befruktats kan läkemedlet dock möjligen hindra det befruktade ägget från att implanteras i livmodern, även om forskningen på denna punkt fortfarande är oklar. Personer som anser att livet börjar vid befruktningen betraktar därför akut preventivmedel som en form av abort, eftersom det kan förhindra att ett befruktat ägg fäster i livmodern.
Gravida kvinnor kan välja att genomgå prenatal testning för att upptäcka fostermissbildningar, Downs syndrom eller andra sjukdomar och tillstånd hos embryot eller fostret. Om testresultatet visar på en sjukdom eller ett tillstånd hos fostret står föräldrarna inför svåra etiska beslut – framför allt om de ska avbryta graviditeten eller låta den fullföljas. Föräldrar kan väga tillståndets svårighetsgrad mot sin egen emotionella och ekonomiska förmåga att ge barnet den vård det kommer att behöva.
Kritiker av prenatal screening för Downs syndrom argumenterar för att information som kan leda föräldrar till att abortera fostret nedvärderar personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
Ungefär 37 procent av de kvinnor som söker vård för skador på en akutmottagning har skadats av en nuvarande eller tidigare intim partner. Trots detta frågar majoriteten av läkarna sina kvinnliga patienter om de utsätts för våld i hemmet. Detta väcker den etiska frågan om läkare har ett ansvar att aktivt screena för våld i nära relationer och erbjuda offer stöd utöver den rena behandlingen av fysiska skador.
Kvinnors underordnade status i samhället får allvarliga negativa konsekvenser för kvinnors hälsovård världen över. Varje år riskerar tre miljoner kvinnor att utsättas för könsstympning, ett kirurgiskt ingrepp som medför betydande hälsorisker. Cirka 17 miljoner kvinnor lever idag med hiv/aids, varav 98 procent finns i utvecklingsländer och smittades genom oskyddat samlag med män.
Kvinnor har ofta inte möjlighet att vägra sexuellt umgänge eller kräva användning av kondom, på grund av sexuellt våld, kulturella förväntningar på underordning gentemot maken, eller begränsningar orsakade av fattigdom och låg social status.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online