
Medicinskt avfall omfattar ett brett spektrum av material, såsom kanyler, sprutor, förband, kroppsdelar, blod, läkemedel och till och med radioaktiva ämnen. Om sjukhusavfall inte behandlas på rätt sätt kan det orsaka hälsoproblem för dem som kommer i kontakt med det, samtidigt som det förorenar miljön. Därför bör sjukhusavfall alltid källsorteras direkt där det uppstår, för att säkerställa en korrekt och säker bortskaffning.
En vanlig metod för att behandla medicinskt avfall är kemisk desinfektion med hjälp av klorbaserade produkter. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) bedömer kemisk desinfektion som den mest effektiva metoden för att behandla flytande medicinskt avfall. Ofta kombineras den kemiska behandlingen med en mekanisk process, exempelvis nedmalning, för att säkerställa att hela avfallet kommer i kontakt med kemikalierna. Det behandlade flytande avfallet leds därefter vanligtvis direkt ut i avloppssystemet. Desinfektionsmedlet blandas normalt med stora mängder vatten, vilket både underlättar desinfektionsprocessen och kyler utrustningen som används vid nedmalningen.
Vid bestrålning utsätts det medicinska avfallet för en koboltkälla som genererar gammastrålning. Strålningen inaktiverar i sin tur mikroberna i avfallet. En stor nackdel med denna teknik är att kostnaden för att bygga upp erforderlig infrastruktur är mycket hög. Ytterligare en risk är att personalen kan utsättas för strålning. Dessutom går det inte att använda metoden för behandling av patologiskt avfall.
Termisk behandling använder hög temperatur för att förstöra mikroberna i avfallet. Den vanligaste formen av termisk behandling av medicinskt avfall är förbränning. Metoden utnyttjar mycket höga temperaturer för att bryta ner avfallets kolväteinnehåll.
Mikrovågor används även för att desinficera medicinskt avfall. Först krossas avfallet, som därefter blandas med vatten och behandlas med mikrovågor. Avfallet värms då upp inifrån, och ånga bildas vid höga temperaturer, vilket neutraliserar samtliga mikrober. Det behandlade avfallet är sedan säkert att deponera på soptipp. Fördelen med denna metod är att den är betydligt billigare än förbränning.
Felaktig hantering av sjukhusavfall innebär betydande hälsorisker för allmänheten. Om sprutor och kanyler inte kasseras på rätt sätt finns risken att de packas om och återanvänds på ett farligt sätt. Dessutom utsätts alla som kommer i kontakt med slarvigt hanterat sjukhusavfall för allvarliga hälsorisker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online