Amerikansk sjukvårdsstatistik: Nyckeltal och fakta

Det amerikanska sjukvårdssystemet är ett av de dyraste i världen enligt Världshälsoorganisationen (WHO), och USA är det enda rika, industrialiserade land som saknar ett universellt sjukvårdssystem, enligt Institute of Medicine vid National Academy of Sciences.

Övervikt och fetma

Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är två tredjedelar av alla vuxna amerikaner antingen överviktiga eller feta. Över 72 miljoner amerikaner lider av fetma, vilket motsvarar 33 procent av befolkningen (2009). En studie från 2009, genomförd av CDC och RTI International, visade att de ekonomiska kostnaderna för fetma i USA uppgick till hela 147 miljarder dollar per år (2008).

Fetma leder till allvarliga hälsokonsekvenser som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer, högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden, stroke, sömnproblem, leversjukdomar och artros.

Förväntad livslängd

Enligt CIA Factbook var den genomsnittliga förväntade livslängden i USA 78 år år 2008. Trots att landet lägger enorma summor på sjukvård placerade denna siffra USA på blott 47:e plats i världen.

Hälsoförsäkring

Enligt CDC saknade 43,6 miljoner amerikaner under 65 års ålder hälsoförsäkring år 2008, vilket motsvarade 17 procent av den totala befolkningen. Av dessa individer hade 65 procent tillgång till privat hälsoförsäkring men valde att inte teckna den.

År 2008 var 20 procent av amerikanerna i åldern 18 till 64 år helt oförsäkrade. Bland barn under 18 år saknade 9 procent försäkring, medan 58 procent hade privat försäkring och 34 procent omfattades av ett offentligt hälsovårdsprogram.

Motion och fysisk aktivitet

År 2008 deltog 32,5 procent av de vuxna i USA i regelbunden fysisk aktivitet på fritiden, medan hela 36 procent inte ägnade sig åt någon fysisk aktivitet alls. Kvinnor är mer benägna än män att motionera regelbundet, och majoriteten av amerikanerna utför aldrig någon intensiv fysisk aktivitet.

Sjukvårdskostnader

Enligt National Center for Health Statistics fördelades sjukvårdskostnaderna i USA år 2005 på följande sätt: 36 procent betalades av privata hälsoförsäkringar, 35 procent av den federala regeringen, 11 procent av delstats- och lokala myndigheter samt 15 procent direkt ur egen ficka.

USA lägger dubbelt så mycket på sjukvård per invånare som något annat land i världen. Dessutom går 75 procent av alla sjukvårdskostnader till patienter med kroniska och förebyggbara tillstånd som diabetes, fetma och högt blodtryck – något som tydligt visar potentialen i förebyggande hälsovård.