Rekombinanta typer: definition, teknik och användningsområden

Det finns många olika rekombinanta typer. Rekombinant DNA, rekombinanta vacciner och rekombinanta proteiner är bara några exempel bland många andra. Alla rekombinanter är artificiella kombinationer skapade med mikrobiell och cellteknologisk teknik, där ett DNA-segment från en organism (ett enskilt gen eller flera gener) fogas samman med DNA-molekylen hos en helt annan art.

Grundläggande definitioner

Deoxyribonukleinsyra (DNA) är molekylen som bestämmer de ärftliga egenskaperna hos människor och andra organismer. DNA består av två långa nukleotidkedjor som tvinnats till en dubbelhelix och hålls samman av vätebindningar mellan baspar kombinationerna adenin–tymin och cytosin–guanin. Sekvensen av nukleotider avgör individens ärftliga egenskaper.

Ribonukleinsyra (RNA) är ett grundläggande nukleinsyremolekyl som liknar DNA, men som innehåller ribos istället för deoxiribos.

En annan vanlig term är genteknik, vilket är vetenskapen att förändra gener och åstadkomma deras asexuella reproduktion för att antingen 1) framkalla en ny egenskap hos en livsform, eller 2) få fram produktionen av ett biologiskt ämne, såsom ett protein eller hormon. Denna process kallas även rekombinant DNA-teknik.

Tekniken bakom rekombinant DNA

Rekombinant DNA-teknik är en samling laboratoriemetoder som utvecklades under perioden 1969–1980. Tekniken innefattar flera steg:

• Klyvning av DNA-strängarna hos en art.
• Identifiering av specifika DNA- eller RNA-strängar hos en organism (eller dess genom).
• Inkoppling av ett klyvt DNA-fragment i DNA:t hos en helt annan art.
• Odling av det sammansatta DNA:t så att det kan replikeras ett stort antal gånger.
• Verifiering av det replikerade DNA:t för att säkerställa att det är den önskade varianten.
• Användning av genteknik för att uppnå önskad effekt av kombinationen, exempelvis vad gäller storlek, färg eller enzymaktivitet.

Rekombinant vaccin

Ett rekombinant vaccin är en stabil och enhetlig kemisk blandning av dödade eller försvagade mikrober som har utvecklats med hjälp av olika rekombinanta tekniker.

Rekombinant vävnadsplasminogenaktivator

En typ av vävnadsplasminogenaktivator som syntetiseras i laboratorium hjälper till att lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt och stroke.

Rekombinant humant insulin

Insulin som framställts med hjälp av rekombinant DNA (laboratorietillverkat) är identiskt med naturligt humant insulin och används för att behandla insulinkrävande diabetiker som är allergiska mot de vanliga insulinformer som finns tillgängliga för behandling.

Många fördelar

Det finns också många rekombinanta proteiner, men de utgör bara en del av ett stort antal andra rekombinanta substanser. De har alla många och varierade användningsområden, men samtliga är skapelser framställda i laboratorium. Alla ger nytta för människan eftersom de ersätter det som naturen inte kan åstadkomma – särskilt när naturliga former kan orsaka skada.