Genom organdonation har människor kunnat främja medicinsk kunskap, rädda liv och visa kärlek till sina medmänniskor. Trots detta är behovet av donerade organ fortfarande mycket stort – både i Sverige och internationellt.
De första framgångsrika transplantationerna – en mänsklig njure år 1954, ett hjärta år 1967, benmärg år 1973 och en hand år 1998 – representerar liksom jämförbara ingrepp stora framsteg inom medicinsk vetenskap och teknik. Utan organdonation hade inget av dessa genombrott varit möjligt.
För många människor kan ett bättre liv, eller själva livet, bero på att någon valt att donera sina organ. Enbart i USA står över hundra tusen personer i transplantationskö, enligt United Network for Organ Sharing (UNOS). Varje donerat organ kan göra skillnad för någon som annars kanske aldrig får chansen.
Talrika religiösa grupper – däribland kristna, judar, muslimer och hinduer – godkänner organdonation som ett sätt att uttrycka och praktisera medkänsla, enligt organisationen Transplant for Life. Donation ses därmed ofta som en handling av omtanke om sin nästa snarare än något som strider mot tron.
Utan organdonation skulle dagens efterfrågan gå obesvarad när det gäller njurar, hjärtan, lungor, bukspottkörtlar, leverar, tarmar, hud, ben, benmärg och hornhinnor, enligt National Institutes of Health. Behovet omfattar därmed nästan hela kroppen.
Det obesvarade behovet är enormt. I USA överstiger antalet personer som väntar på transplantation 105 000, medan antalet faktiskt genomförda transplantationer under perioden januari till november 2009 låg under 27 000, enligt UNOS. Det innebär att endast en bråkdel av de väntande får det organ de behöver i tid.
Sammantaget visar detta att organdonation är en av de mest betydelsefulla handlingar en människa kan bidra med: den driver medicinen framåt, räddar liv och utgör ett konkret uttryck för solidaritet med andra människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online