Sedan 1996 har hälso- och sjukvården i USA formats av lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA). Lagen infördes för att skydda patientinformation och skapa nya regelverk för sjukförsäkringar och vårdgivare.
HIPAA, som uttalas "hip-ah", är indelad i sju så kallade "titlar". Dessa fokuserar främst på överlåtbarhet av försäkringsskydd samt förebyggande av bedrägeri och missbruk, med tonvikt på integritet och säkerhet kring hälsouppgifter.
Vårdgivare, försäkringsbolag, claims-företag och andra hälsovårdsrelaterade företag klassificeras som "täckta enheter" (covered entities) under HIPAA. De är skyldiga att följa lagens riktlinjer – annars riskerar de allvarliga påföljder, bland annat höga böter och i vissa fall fängelsestraff.
Alla täckta enheter är enligt lagen tvungna att utse en så kallad "HIPAA Officer". Denna funktion har till uppgift att övervaka efterlevnaden av HIPAA inom respektive organisation och säkerställa att alla rutiner följer lagens krav.
HIPAA introducerade även nytt språkbruk inom vården, exempelvis begreppet "skyddad hälsouppgift" (Protected Health Information, PHI). PHI definieras som "individuellt identifierbar hälsouppgifter (IIHI) som innehas eller överförs av en täckt enhet eller dess affärspartner, i vilken form eller vilket medium som helst".
"Sekretessregeln" (Privacy Rule) ingår i HIPAA:s titel II. Regeln ställer krav på att skyddad hälsouppgift ska hanteras säkert, samtidigt som den underlättar delning av information för pågående vård och medicinsk forskning.
"Säkerhetsregeln" (Security Rule) ingår också i titel II. Den kräver att elektroniska patientuppgifter (e-PHI) skyddas mot förlust, obehörigt intrång och olämplig röjning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online