Vad är en hjärtlungmaskin? Funktion, risker och historia

En hjärtlungmaskin är ett vardagligt namn på den medicinska teknik som formellt kallas cardiopulmonell bypass (CPB), eller extrakorporeal cirkulation. Maskinen övertar hjärtats och lungornas funktioner under operationer där dessa organ tillfälligt måste stängas av – framför allt vid öppen hjärtkirurgi, där kirurgen behöver ett stilla och stabilt operationsfält.

Syftet med en hjärtlungmaskin

Under vissa hjärtoperationer måste hjärtat stoppas helt för att kirurgen ska kunna arbeta. Hjärtlungmaskinen övertar då både hjärtats pumpfunktion och lungornas syresättning, så att blodet fortsätter cirkulera i hela kroppen. Utan detta livsuppehållande stöd skulle patienten snabbt avlida, vilket gör maskinen till en avgörande del av modern hjärtkirurgi.

Hur fungerar en hjärtlungmaskin?

Blod leds från kroppen genom slangar av polyvinylklorid (PVC) till en mekanisk pump som ersätter hjärtats arbete. Därefter passerar blodet en så kallad syresättare – ett konstgjord lunga – där det tillförs syre och avger koldioxid innan det pumpas tillbaka ut i kärlsystemet. En kanyl eller kateter kopplar slangarna till aorta och andra delar av hjärtat.

Risker med behandlingen

Trots att tekniken är livräddande finns vissa risker. Under CPB kommer patientens blod i kontakt med främmande ytor i maskinen innan det recirkuleras i kroppen, vilket kan utlösa en toxisk reaktion eller inflammatoriskt svar. Njurarna är särskilt känsliga – vissa patienter drabbas av urineringsproblem eller, i värsta fall, njursvikt efter ingreppet.

Atektasi

Ett annat möjligt komplikationstillstånd är atelektasi, det vill säga att lungorna inte återexpanderar helt när patienten kopplas bort från maskinen. Detta kan ge nedsatt syresättning och kräver ofta andningsstöd eller andningsfysioterapi som behandling.

Historien: första användningen

Den första kirurgiska användningen av en hjärtlungmaskin på en människa ägde rum 1953, när den amerikanske kirurgen John H. Gibbon använde maskinen vid en hjärtoperation. Maskinen övertog alla cirkulatoriska och respiratoriska funktioner i 26 minuter – en milstolpe som banade väg för dagens avancerade och rutinmässiga hjärtkirurgi.