För att få korrekta och tillförlitliga resultat vid blodprovstagning spelar ordningen i vilken provtagningsrören fylls en avgörande roll. Det finns en specifik ordning som alltid ska följas för att undvika kontaminering och felaktiga analysresultat. Ett tydligt diagram över denna ordning bör därför finnas uppsatt i varje provtagningsrum, så att personalen omedelbart kan kontrollera rätt rutin om osäkerhet skulle uppstå.
Vid blodprovstagning används flera olika typer av rör. Varje rör identifieras genom färgen på proppen samt den tillsats som röret innehåller. Tillsatserna har specifika funktioner och behandlar blodet på olika sätt. När ett vakuumrörsystem används ska rören fyllas i följande ordning:
Sterila rör är större än vanliga blodinsamlingsrör och har blekgula proppar. Koagulationsrör känns igen på sina ljusblå proppar. Serumrör kan ha en röd propp, med eller utan koaguleringsaktivator i rörets botten, en klargul plastpropp eller en rödgrå fläckig gummipropp. Heparin- och plasmasepareringsrör har ljusgröna eller gröngrå proppar. EDTA finns i rör med lavendelfärgade proppar, medan rör med grå propp innehåller oxalat eller glykolysinhibitor.
Det är avgörande att denna ordning följs vid varje enskilt blodprov. Om ett sterilt rör fylls efter ett annat rör förloras steriliteten och risken för kontaminering av provet ökar markant. Dras rören i fel ordning kan dessutom spår av EDTA finnas kvar på nålen, vilket kan hindra blodet i nästa rör från att koagulera som det ska. Man vill inte heller introducera heparin, ett blodförtunnande medel, i ett koagulationsrör, eftersom det skulle snedvrida analysresultaten.
Ibland varierar ordningen när provtagaren använder ett sprutsystem. Eftersom blodet börjar koagulera så snart det kommer in i sprutan föredrar vissa institutioner att koagulationsrör fylls direkt efter de sterila rören, följt av EDTA-rören. De rör där koagulering är nödvändig fylls därefter sist. Oavsett vilken ordning som gäller på din arbetsplats bör alla rör fyllas snabbt efter en spruttagning för att undvika problem med provkvaliteten.
Ibland används fingerstick-teknik vid flebotomi. Ordningen skiljer sig då från den som gäller vid vanlig venös provtagning. Vid ett fingerstick påbörjas koaguleringsprocessen så snart huden punkteras, vilket innebär att man måste arbeta snabbt och noggrant: fyll först EDTA-rören med lavendelpropp, därefter de övriga rören med tillsatser, och lämna de rör som tillåter koagulering till sist.
Tillverkarna av vakuumrör erbjuder oftast detaljerade diagram i fullfärg som visar den korrekta ordningen för provtagning. Sätt upp dessa på en väl synlig plats i provtagningsrummet för att förebygga misstag och säkerställa hög provkvalitet vid varje tagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online