Historien om datortomografi – från pionjärerna till moderna CT-skanningar

En datortomografi, ofta förkortad CT, använder röntgenstrålar och datorstödd tomografi för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av organ, skelett, mjukvävnad och blodkärl. Sedan 1970-talet har tekniken erbjudit ett icke-invasivt alternativ till diagnostisk kirurgi, vilket revolutionerat modern medicin.

Uppfinnarna bakom tekniken

Allan Cormack och Godfrey Hounsfield tilldelades 1979 års nobelpris i fysiologi eller medicin för att ha utvecklat den första kliniska datortomografen, avsedd för avbildning av hjärnan. Redan i november 1975 patenterade Robert Ledley, professor vid Georgetown University, en vidareutveckling som möjliggjorde helkroppsdator­tomografi.

Utvecklingen generation för generation

Första generationen

Den ursprungliga apparaten krävde att patientens huvud pressades mot ett gummimembran inuti en vattenfylld låda. Lådan roterade i steg om en grad åt gången, medan en enda smal röntgenstråle och en enskild detektor samlade in data. En fullständig undersökning tog hela fem till sex minuter.

Andra generationen

Efter introduktionen av den första helkroppsdator­tomografen förbättrades bildkvaliteten kraftigt. Andra generationens apparater använde tjugo eller fler smala strålar och detektorer, vilket gjorde det möjligt att slutföra en hel undersökning inom den tid som patienten klarade av att hålla andan.

Tredje generationen

Röntgenstrålen breddades nu till en solfjädersformad form som täckte patientens hela bredd. En rad på minst 250 detektorer kopplades till röntgenröret, vilket roterade runt patienten på mindre än fem sekunder.

Fjärde generationen

År 1976 hade hastigheten ökat dramatiskt – en hel skanning kunde genomföras på bara en sekund. Detta blev möjligt tack vare en stor, stationär ring av detektorer, där endast röntgenröret behövde rotera runt patienten.

Moderna CT-apparater

Dagens datortomografer är betydligt snabbare och mer exakta än sina föregångare. En modern undersökning kan slutföras på så lite som en tredjedels sekund, och med spiral- och multidetektor-teknik kan hela kroppsregioner avbildas under ett enda andetag. Detta gör tekniken ovärderlig vid akuta tillstånd, exempelvis stroke och trafikskador, samt för cancerdiagnostik.