En medicinsk sekreterare är en person som ansvarar för patienternas journaler och medicinska handlingar inom vården. Tjänsten innebär även en rad olika administrativa kontorsuppgifter. I arbetet samarbetar den medicinska sekreteraren nära med läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, vilket ställer höga krav på både noggrannhet och kommunikationsförmåga.
För att kunna arbeta som medicinsk sekreterare krävs i de flesta fall en relevant eftergymnasial utbildning, exempelvis ett certifikat eller en examen i tillämpad vetenskap (Associate of Applied Science). Den som söker tjänsten bör dessutom ha goda allmänna kontorskunskaper och behärska medicinsk terminologi, eftersom arbetet dagligen innebär hantering av medicinska begrepp och diagnoser.
Medicinska sekreterare behövs inom många delar av hälso- och sjukvården, bland annat hos läkare i primärvården, på sjukhus och inom öppenvårdskliniker. Arbetsmiljön präglas ofta av hög tempo och många parallella uppgifter.
En central del av arbetet är att upprätthålla, uppdatera och arkivera patienternas journaler på ett korrekt sätt. Noggrannhet är avgörande, eftersom felaktigheter i journaler kan få konsekvenser för både patientens vård och verksamheten.
I USA ställer lagen HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act) från 1996 krav på att all medicinsk information om patienter hålls strikt konfidentiell. Medicinska sekreterare spelar en viktig roll i detta arbete. Motsvarande krav finns även i Sverige och andra länder, där patientdatalagen och GDPR reglerar hur person- och hälsodata får behandlas och skyddas.
Utöver journalarbetet kan en medicinsk sekreterare bland annat svara i telefon, arkivera laboratorieresultat och andra handlingar i patientjournalerna, kopiera dokument samt se till att nödvändiga signaturer från läkare eller sjuksköterskor inhämtas i tid. Rollen kräver därmed både servicekänsla, struktur och diskretion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online