Genetisk testning har redan gett oss möjligheten att fastställa faderskap med nästan hundraprocentig säkerhet och bromsa spridningen av vissa farliga, ärftliga sjukdomar. Framtidens tester förväntas bygga vidare på dagens teknik, som idag endast kan analysera små portioner av en DNA-sträng per test. Inom en snar framtid kanske vi till och med kan förändra vissa aspekter av vår genetiska sammansättning.
Berättelsen om modern genetisk testning börjar med Gregor Mendels berömda ärtexperiment år 1868. Mendel visade då att egenskaper verkligen ärvs mellan generationer. Faderskapsbedömning baserad på blodgruppering fanns redan i början av 1920-talet, men tekniken slog inte igenom på allvar förrän DNA-tester på 1970-talet gjorde det möjligt att diagnostisera specifika sjukdomar.
En rapport i New England Journal of Medicine om DNA-testers trovärdighet menar att den ökande användningen av genetisk testning ställer högre krav på att myndigheter skyddar privatpersoners genetiska data. När du lämnar ett prov till en DNA-analytiker ingår ofta ett tillstånd som ger denne rätt att använda ditt DNA för forskning. Vissa företag säljer redan personuppgifter och DNA-prov vidare för forskningsändamål. I fel händer skulle detta kunna leda till diskriminering på arbetsmarknaden, exempelvis om du bär på en potentiellt livshotande ärftlig sjukdom.
Dagens genetiska tester kan endast granska vissa avsnitt av en DNA-sträng åt gången. Enligt National Institutes of Health kommer företag i framtiden att ha tekniken att analysera hela det mänskliga genomet på en gång. Samtidigt är långt ifrån alla gener helt förstådda av medicinsk forskning, även om man skulle kunna läsa av en persons kompletta genom med dagens teknik. Framtida studier behövs för att vår kunskap om det mänskliga genomet ska bli mer komplett.
En av de mest lovande teknikerna för att bota potentiellt dödliga sjukdomar som saknar behandlingsmöjligheter är genterapi, enligt Human Genome Project. Skadade gener kan inte ge sina proteiner korrekta instruktioner om hur de ska fungera normalt. Genterapi ersätter defekta gener med fungerande varianter, där ett virus används som transportör för att bära in den friska genen i rätt celler. Dagens genterapi är dock fortfarande ineffektiv och måste övervinna flera hinder. Den största utmaningen gäller celldelningen: när nytt DNA väl har förts in i cellerna har dessa redan börjat dela sig och växa vidare utan de nya generna.
Hem-DNA-testning håller på att bli en blomstrande bransch, men kan medföra vissa skadliga konsekvenser, enligt The New York Times. Konsumenter tar själva sitt DNA-prov och skickar det till ett laboratorium, som sedan återkommer med en analys av personens genom. Det finns dock ingen lagstiftning som reglerar hur företag ska rådgiva patienter om resultaten. Detta lämnar ofta individen ensam med sina egna slutsatser. Om en person exempelvis får veta att han saknar en gen kopplad till hjärtproblem kan han välja att bortse från goda levnadsvanor – äta fet mat och sluta motionera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online