"Är du organdonator?" Chansen är stor att du fått den frågan när du ansökte om eller förnyade ditt körkort. Att förstå hur organdonation fungerar är avgörande, eftersom ju fler människor som är villiga att donera sina organ, desto fler liv kan räddas.
Behovet av organdonation har sina rötter i transplantationskirurgins historia. Den första framgångsrika organtransplantationen genomfördes 1954, då Joseph Murray transplanterade en njure från en enäggstvilling till den andra. Operationen lyckades, men senare försök misslyckades ofta eftersom mottagarens kropp stötte bort organet när det inte var genetiskt identiskt. År 1970 upptäcktes cyklosporin, ett kraftfullt immunsupprimerande läkemedel, vilket möjliggjorde framgångsrika transplantationer från avlidna donatorer till levande mottagare. På 1980-talet hade de immunsupprimerande läkemedlen utvecklats så pass att organtransplantationer blev mycket framgångsrika – och därmed ökade behovet av organdonatorer kraftigt.
Om du väljer att bli organdonator betyder det att du ger ditt samtycke till att dina organ får användas för transplantation efter din död. I USA anger man detta i samband med att man ansöker om körkort eller legitimation. Organdonation övervägs endast när alla livräddande insatser har gjorts och donatorn officiellt har förklarats död. Utan ett tydligt samtycke – exempelvis i ett testamente eller på körkortet – kan dina organ inte användas för att rädda någon annans liv. I vissa delstater kan dock dina anhöriga ge tillstånd till donation efter din död.
I Sverige kan du registrera ditt ställningstagande i Socialstyrelsens donationsregister. Har du inte gjort det kan dina anhöriga lämna tillstånd till donation, därför är det extra viktigt att berätta för familjen vad du vill.
I princip vem som helst kan bli organdonator – från nyfödda spädbarn till äldre personer. Vissa medicinska tillstånd gör det omöjligt att donera organ, men ålder är inget hinder så länge organet i fråga fungerar bra. Vissa organ måste dock transplanteras snabbt efter att döden konstaterats för att bevara deras funktion. Därför är det viktigt att du inte bara dokumenterar dina önskemål tydligt, utan även informerar dina nära och kära om din vilja att donera.
Om du väljer att bli organdonator hålls dina uppgifter konfidentiella. Donatorns familj får inte veta mottagarens namn, och mottagaren får inte veta donatorns identitet. Donatorns familj får dock veta mottagarens ålder, kön och hälsotillstånd efter transplantationen. Det är möjligt för donatorer och mottagare att korrespondera med varandra, men detta sker alltid anonymt. Om både mottagaren och donatorns familj önskar träffas kan organisationen som ansvarar för transplantationen förmedla ett möte.
Världen kring organdonation är fylld av myter. Vissa tror att läkare inte gör allt för att rädda livet på en potentiell donator, men det stämmer inte. Läkaren som ansvarar för din vård när du kommer in på sjukhuset ansvarar inte för organtransplantation, så hans eller hennes fulla fokus ligger på att rädda ditt liv. Dessutom kan organ inte tas tillvara förrän tillräckliga tester har utförts för att fastställa att donatorn inte längre lever.
En annan vanlig myt är att organdonation hindrar familjen från att ha en begravning med öppen kista. De flesta organ kan tas tillvara utan att orsaka synliga skador som skulle förhindra detta.
Sanningen om organdonation är att det just nu råder en växande brist på organ. Enligt LifeSource, en av de organisationer som arbetar med att matcha organdonatorer med mottagare, väntar för närvarande cirka 100 000 människor i enbart USA på transplantationer som kan rädda deras liv. Varje dag dör nästan 20 personer medan de väntar på ett organ. Siffrorna ökar snabbt, vilket gör behovet av villiga organdonatorer mer angeläget än någonsin.
De som behöver en organtransplantation placeras på en väntelista för en matchande organdonator. Det finns inget sätt att "köpa" sig till toppen av listan. I USA hanteras listan av United Network for Organ Sharing (UNOS), och organhämtande organisationer samarbetar med UNOS för att matcha mottagare med donatorer. En kombination av faktorer avgör vem som får tillgängliga organ, bland annat medicinsk akutgrad, hur länge mottagaren har väntat samt den genetiska matchningen mellan mottagare och donator.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online