Bristen på skolsköterskor kan förklaras av några få huvudsakliga orsaker: återkommande nedskärningar av tjänsten i skoldistrikternas budgetar samt betydligt lägre löner jämfört med sjukskötersketjänster inom vårdcentraler och sjukhus. Samtidigt växer arbetsbördan kontinuerligt, eftersom antalet elever som varje enskild sköterska ansvarar för ökar – något som gör att många lämnar yrket i frustration.
En granskning av folkräkningsdata från 2004, publicerad i USA Today, visade att det fanns ungefär en skolsköterska per 950 elever, medan en studie från National Association of School Nurses pekade på ett betydligt sämre förhållande – en sköterska per cirka 1 400 elever. De federala riktlinjerna rekommenderar däremot en skolsköterska per 750 elever. Eftersom dessa siffror är genomsnitt kan vissa sköterskor i praktiken ha ännu större elevgrupper – i vissa fall fler än 7 000 elever. Cirka 56 000 skolsköterskor arbetade på heltid år 2004, och nästan hälften av alla skolor i USA hade då fler elever per sköterska än vad de federala rekommendationerna anger.
Den allmänna bristen på sjuksköterskor påverkar hela vårdbranschen, inte bara skolorna. Efterfrågan på sjuksköterskor är betydligt högre än vad utbildningarna klarar av att möta och beräknades öka med 2 till 3 procent per år åtminstone fram till 2025, främst på grund av den åldrande babyboomer-generationen. Ytterligare 30 000 sjuksköterskor skulle behöva utexamineras varje år för att täcka behovet. En rapport från American Hospital Association från 2007 konstaterade dessutom att nästan hälften av USA:s sjukhus hade svårigheter att rekrytera tillräckligt många legitimerade sjuksköterskor.
Skolsköterskors löner är låga jämfört med vad kollegor inom andra delar av vården tjänar. År 2004 var medianlönen för skolsköterskor cirka 36 000 dollar, jämfört med 56 000 dollar för en sjuksköterska vid ett sjukhus eller en klinik. Vid toppsjukhus kan legitimerade sjuksköterskor med minst 15 års erfarenhet idag tjäna mer än 140 000 dollar per år – en skillnad som gör valet enkelt för många.
Årtionden av budgetnedskärningar har inneburit att flera skoldistrikt tvingats dela på en och samma sköterska, eller att skolsköterskor helt försvunnit från skolorna. Behovet är dock större än någonsin, eftersom barn med komplexa medicinska behov i allt högre grad integreras i det ordinarie skolsystemet – bland annat barn med cerebral pares och skolios. Fler barn behandlas också för svår astma, diabetes, födoämnesallergier, adhd, depression, bipolär sjukdom och autism, och många av dessa elever behöver regelbunden medicinering under skoldagen. Överbelastade och frustrerade sköterskor känner sig överväldigade och väljer därför bättre betalda tjänster inom kliniker och sjukhus.
En studie publicerad av American Nurses Association rekommenderar federal lagstiftning för att lösa problemet. Enligt rapporten bör den federala regeringen kräva att skoldistrikt anställer skolsköterskor samt bidra med finansiering för både rekrytering och kvarhållande av personal. Rapporten rekommenderar dessutom att skoldistrikt åläggs att följa riktlinjen om en skolsköterska per 750 elever.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online