Säker omplacering vid immobilitet: Förebygga komplikationer
Till skillnad från myten att paralyserade patienter inte ska vändas, är regelbunden omplacering avgörande för att förebyga trycksår, atelectas, kontrakturer och tromboembolism. Standarden är var 2:a timme (eller per individuell plan), växlande mellan ryggläge, vänster sidoläge, höger sidoläge, och 30° sidoläge.
Bukläge: Specifika indikationer, inte rutin
Att vända helt på magen (bukläge) är inte rutin för alla paralyserade patienter. Det är en riktad intervention för:
- Allvarlig ARDS: Förbättrar V/Q-matchning, dorsal lungrekrytering (PROSEVA-protokoll: 16+ timmar/dag).
- Posterior kirurgi/sår: Avlastar korsben/ischiasben.
- Specifika neurologiska tillstånd: T.ex. bukläge ventilation vid hög cervikal ryggmärgsskada med respiratorisk svikt.
Risker med felaktigt bukläge
- Ansikts/ögon tryckskador (korneaskada, blindhet).
- Luftvägskompromiss, endotrakeal rör förskjutning.
- Hemodynamisk instabilitet.
- Brachial plexus sträckskada.
- Ökat ICP vid traumatisk hjärnskada (omtvistat).
Viktiga principer
- Använd tryckfördelande underlag (skum, luft, gel övertäck).
- Avlasta benutstickningar med kuddar/skumkil (30° sidoläge föredras över 90°).
- Dokumentera läge, tid, hudbedömning, och tolerans.
- Multidisciplinärt protokoll för bukläge ventilation (kräver utbildat team, checklista).
Omplacering är en hörnsten i sjuksköterskevård vid paralys – individualiserad, dokumenterad, och proaktiv.
