Enligt den amerikanska branschorganisationen Assisted Living Federation of America är trygghetsboende (assisted living) "ett långtidsvårdsalternativ som kombinerar bostad, stödtjänster och hälsovård i den utsträckning som behövs". Konceptet är utformat för att ge hjälp till personer som behöver stöd med vardagliga sysslor, exempelvis matlagning, medicinhantering, transporter, sjukvård och andra aktiviteter i det dagliga livet. Trygghetsboende ersätter inte vård på ett särskilt boende eller sjukhem, utan ses snarare som ett komplement till dessa.
Program för trygghetsboende godkänns och licensieras av delstatliga myndigheter i USA och går under olika namn, bland annat residential care, personal care, board and care samt congregate care. De flesta anläggningar har mellan 25 och 120 boendeenheter, som varierar i storlek från ett enkelrum till en hel lägenhet. När en ny boende flyttar in görs en behovsbedömning, och därefter upprättas en individuell vård- och serviceplan. Grundidén bakom trygghetsboende är att varje person ska kunna välja den miljö där hen vill ta emot service och omvårdnad. Personalens roll är att hjälpa de boende att behålla så mycket självständighet och frihet som deras hälsotillstånd tillåter.
Trygghetsboende erbjuder ofta ett mer prisvärt och hemliknande alternativ för många av de medicinska tjänster som finns på sjukhem. Tjänsterna omfattar vanligtvis anpassad hälso- och sjukvård, larmknappar med jour dygnet runt, tre måltider per dag som serveras i en gemensam matsal, städning samt tvättjänster. För de boende med större fysiska behov ges vid behov hjälp med att gå, klä på sig, bada, äta och använda toaletten. Vissa anläggningar erbjuder även demensvård med innovativa metoder för att förbättra livskvaliteten och öka säkerheten. Dessutom kan tränings- och hälsoprogram samt grundläggande transporttjänster ingå i erbjudandet.
Den enskilda personen eller anhöriga bör se till att bostadens fysiska utformning och funktioner motsvarar behov hos den person som ska bo där. Är planlösningen lätt att orientera sig i? Rullstolar och gångkarlar – ryms de genom korridorer och dörrar? Finns hissar eller ramper? Har ledstängar monterats i hela byggnaden? Är skåp och hyllor lättillgängliga? Är golven täckta med fast matta eller halkfritt material? Är byggnaden och tomräderna väl belysta? Är anläggningen ren, fri från obehagliga lukter och hålls vid en behaglig temperatur?
Utvärdera också tjänsteutbudet noggrant. Finns personal på plats dygnet runt för att möta både förväntade och oväntade behov? Erbjuds hjälp med badning och påklädning? Vilken typ av måltider och mellanmål serveras? Ingår städning av de enskilda bostäderna? Hur lång tid i förväg krävs för att beställa transporttjänster? Vilka externa tjänsteleverantörer, exempelvis sjukgymnaster och frisörer, besöker anläggningen? Kan personalen samordna läkarbesök? Finns det en tydlig rutin för att hantera medicinska nödsituationer?
När ett trygghetsboende väljs på rätt sätt kan en bra balans uppnås mellan självständighet och trygghet – något som gör stor skillnad för både den boende och dess anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online