Transfemorala proteser är protesben som sträcker sig över knäleden – alltså proteser som ersätter ett ben där minst en del av låret saknas. För den som på grund av en olycka eller ett kirurgiskt ingrepp behöver en protes är valet av protes avgörande för både funktion och livskvalitet. Här går vi igenom de vanligaste typerna av transfemorala proteser och deras viktigaste egenskaper.
De exoskeletala proteserna utgör en av huvudkategorierna bland transfemorala proteser. De har ett hårt ytterskal, vanligtvis tillverkat av laminat med kompositmaterial. Denna typ av protes kan inte justeras när den väl har anpassats till användaren. Proteserna är mycket slitstarka och ett bra val för användare som utför fysiskt krävande arbete, exempelvis inom jordbruk eller byggsektorn.
Endoskeletala transfemorala proteser, även kallade modulära transfemorala proteser, är konstruerade av mjukare material och utformade för att både se ut och kännas som mänsklig hud. De består av en mjuk hud över ett skelettartat metallramverk. Huden kan tas bort så att den inre delen kan justeras av en läkare vid behov. Sådana modeller är dock känsligare och kräver mycket noggrant underhåll.
Proteser med silesiskt bandage har fått sitt namn från sitt upphängningssystem, där ett åtdraget bandage fäster protesen mot stumpen. Detta är nästan alltid en tillfällig lösning.
TES-proteser (total elastic suspension, total elastisk upphängning) liknar i design proteserna med silesiskt bandage, men använder ett elastiskt band istället för bandage. Dessa proteser anses vara bekvämare än silesiska bandageproteser och har dessutom kardborrband för enkel avtagning.
Proteser med bäckenbälte fästs på patienten med hjälp av ett bälte. Denna typ av transfemoral protes används oftast hos patienter med sämre balans. Den är också användbar för patienter med korta stumpar tack vare systemets höga stabilitet.
Sugproteser använder en sugmetod för att fästa protesen mot restbenet. Detta är den vanligaste typen av transfemoral protes. Typen passar bäst för relativt långa restben med liten ärrbildning. Restbenet måste dessutom behålla samma storlek, eftersom protesen anpassas exakt efter benets form. Patienten behöver också ha god balans för att denna typ av protes ska fungera optimalt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online