
Reglerna för hur länge medicinska journaler ska sparas varierar beroende på land, region och medicinsk specialitet. Att känna till gällande lagringstider är viktigt både för vårdpersonal och för patienter som vill veta hur länge deras uppgifter finns tillgängliga. Nedan följer allmänna riktlinjer för flera länder.
I USA ska medicinska journaler normalt sparas i minst sju år från datumet för den senaste behandlingen. För barnjournaler gäller oftast tio år från födelsedatumet. Observera att enskilda delstater kan ha längre krav för vissa typer av journaler.
I Kanada ska journaler sparas i minst tio år efter senaste behandlingstillfälle. Barnjournaler ska däremot bevaras i 21 år från födelsedatumet.
I Storbritannien gäller en minimilagringstid på åtta år från den senaste behandlingen. Om patienten är yngre än 25 år ska journalen bevaras längre än så.
Australiska vårdgivare ska spara journaler i minst sju år efter senaste behandlingstillfälle, eller längre om patienten är under 18 år vid behandlingstillfället.
I Sverige styrs hanteringen av patientjournaler av Patientdatalagen samt Riksarkivets föreskrifter. Som huvudregel ska journaler bevaras i tio år efter avslutad vårdkontakt. För vissa diagnoser, till exempel cancer, kan kraven på bevarande sträcka sig betydligt längre – i vissa fall krävs permanent lagring.
Kort sagt avgörs lagringstiden för medicinska journaler av en kombination av nationella lagar, lokala bestämmelser och vårdgivarens egna rutiner. Vid osäkerhet är det alltid bäst att kontakta den aktuella vårdgivaren eller ansvarig myndighet för exakt information om vad som gäller i ditt fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online