Personer med typ 2-diabetes behöver hålla blodsockret under kontroll för att må så bra som möjligt, men att enbart styra det med kost kan vara utmanande. Många väljer därför att ta metformin – ett receptbelagt läkemedel som minskar både mängden socker som produceras i kroppen och mängden som tas upp. Enligt Mayo Clinic finns metformin antingen som flytande lösning eller som tablett och är endast tillgängligt på recept.
Forskare har dessutom undersökt om metformin kan ha ytterligare användningsområden, bland annat inom cancerprevention, viktkontroll och behandling av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Här sammanfattar vi fyra centrala studier på området.
En studie från 2008, publicerad i The New England Journal of Medicine, jämförde behandling med insulin och behandling med metformin hos gravida kvinnor med graviditetsdiabetes. Insulin orsakar ofta viktuppgång, medan metformin inte gör det. I studien, som omfattade 751 kvinnor mellan 18 och 45 år, visades både insulin och metformin vara lika effektiva när det gällde att hålla blodsockernivåerna stabila och blodtrycket nere.
Forskarna mätte även blodglukosnivåerna hos de nyfödda barnen för att upptäcka lågt blodsocker – ett tecken på att moderns blodsocker inte stod under kontroll. Medan 8,1 procent av barnen i insulingruppen hade blodsockernivåer under det acceptabla gränsvärdet, gällde detta endast 3,3 procent av barnen i metformingruppen. När kvinnorna tillfrågades vilken behandling de föredrog valde hela 76 procent metformin.
En annan studie från 2008, publicerad i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, undersökte om metformin kunde förebygga debut av diabetes genom att analysera data från 2 190 kvinnors sjukdomshistorik. Forskarna valde deltagare som tidigare hade diagnosticerats med graviditetsdiabetes, eftersom dessa kvinnor löper större risk att utveckla diabetes senare i livet.
Resultaten visade att metformin i kombination med livsstilsintervention var mer effektivt för att fördröja eller förebygga diabetesdebut än enbart livsstilsförändringar.
Redan 2005 rapporterade British Medical Journal att metformin kan minska risken för cancer hos patienter med typ 2-diabetes. Genom att analysera journaler från nästan 1 000 cancerpatienter fann forskarna ett dosberoende samband mellan metforminanvändning och minskad cancerrisk. För att stärka studien kontrollerade man även för störande faktorer – andra omständigheter som skulle kunna ha minskat cancerincidensen.
Forskarna betonade dock att storskaliga långtidsstudier behövs innan metformin kan förskrivas i syfte att hämma tumörtillväxt.
Metformin används ibland för att behandla symtom på polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), ett tillstånd vars symtom ofta kan lindras genom viktminskning. År 2000 publicerade The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism en studie om metformins effekt på kroppsvikten hos 35 kvinnor med fetma, både med och utan PCOS.
Under sex månader fick vissa kvinnor i vardera gruppen en daglig dos av antingen metformin eller placebo. Samtidigt följde samtliga kvinnor en mycket kalorisnål diet under hela studien. Bland kvinnor både med och utan PCOS uppvisade de som tog metformin en större minskning av kroppsfettet och den totala kroppsvikten än de som fick placebo.
Forskningen kring metformin pekar på flera intressanta möjligheter utöver den traditionella behandlingen av typ 2-diabetes. Från graviditetsdiabetes till potentiella effekter på cancerrisken och viktminskningen fortsätter studierna att belysa läkemedlets breda potential. Kom dock ihåg att alltid diskutera behandlingsalternativ med din läkare innan du gör några förändringar i din medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online