1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vårdplan för psykisk hälsa – från diagnos till återhämtning

En vårdplan för psykisk hälsa börjar med en läkares diagnos och dennes behandlingsrekommendationer. Läkaren bedömer vilka psykiska behov patienten har, vilket stöd som krävs för att tillgodose dessa behov, vilka resultat patienten önskar uppnå samt vilken behandlingsväg som bäst möter dessa mål. När planen väl är fastställd tas patienten emot på en vårdinrättning, där en legitimerad sjuksköterska sammanställer ett vårdteam som säkerställer att den rekommenderade behandlingen genomförs.

Dagliga aktiviteter (ADL)

Vårdteamets första prioritet är patientens grundläggande hälsobehov. Kan patienten utföra dagliga aktiviteter (ADL) utan hjälp? ADL omfattar grundläggande sysslor som att äta själv, borsta tänderna, tvätta sig, klä på sig och gå på toaletten. Om patienten inte psykiskt förmår utföra någon av dessa uppgifter måste behoven åtgärdas, dokumenteras och fördelas mellan teamets olika medlemmar.

Att sätta mål

Ett annat viktigt uppdrag för vårdteamet är att identifiera och sätta upp mål tillsammans med patienten. De dagliga aktiviteterna hör ofta till dessa mål. Om patienten har full rörelseförmåga i kroppen, vilket ofta är fallet, kan ett mål exempelvis kopplas till att äta. En undersköterska får ofta i uppgift att hjälpa patienten med måltiderna. Den ansvariga sjuksköterskan sätter sedan ett datum eller delmål för när patienten ska kunna äta helt på egen hand. Undersköterskan vet då när hjälpen successivt ska trappas ned, och dokumenterar huruvida patienten når målet eller inte.

Kommunikation

Utöver fysisk aktivitet och medicinering i rätt tid är empati en central del av varje vårdteams arbete. Empati innebär bland annat vikten av ögonkontakt när man tilltalar patienten. En enkel gest som att hålla handen kan göra stor skillnad i läkningsprocessen. Förmågan att läsa kroppsspråk kan dessutom avslöja vad patienten inte uttrycker i ord.

Icke-verbal kommunikation

Ibland är verbal kommunikation inte möjlig, men det går ändå att kommunicera på andra vägar. Det är därför viktigt att ha alternativa kommunikationsmedel till hands, till exempel bildkort eller block och pennor. Bildkort med teckningar som visar mat och vatten, toalett eller TV ger en patient som inte kan tala möjlighet att uttrycka sina önskemål. Kommunikation är ett av de allra viktigaste verktygen för varje vårdteam.

Dokumentation

Alla medlemmar i vårdteamet måste dokumentera sina interaktioner med patienten. Dokumentationen omfattar behandlingar, kommunikation och framsteg mot de uppsatta målen. Teamet träffas regelbundet, utvärderar utvecklingen och reviderar målen vid behov – allt för att nå det övergripande målet: läkning och att hjälpa patienten tillbaka till ett självständigt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online