Organtransplantationer kan vara extremt kostsamma. Enligt Transplant Living.org uppgick kostnaderna för det första året efter en hjärttransplantation till 787 700 dollar år 2008. Det är därför inte konstigt att många människor oroar sig över hur de ska kunna finansiera en sådan operation. Personer utan kommersiell sjukförsäkring måste ofta förlita sig på statliga program som Medicare och Medicaid för att täcka merparten av kostnaderna.
Huruvida Medicaid täcker organtransplantationer – och i så fall i vilken utsträckning – beror på delstaten där du bor.
Medicaid är ett sjukförsäkringsprogram som ger sjukvårdsskydd till personer med låg inkomst och till familjer med barn. Programmet drivs gemensamt av den federala regeringen och delstaterna, där varje jurisdiktion bidrar med upp till 50 procent av finansieringen. Varje delstat namnger sitt eget program, förvaltar det och fastställer behörighetskraven. Delstaterna bestämmer dessutom själva vilka förmåner och tjänster som ingår. Vissa delstater finansierar inte organtransplantationer alls.
Även om du har en privat sjukförsäkring kan täckningen visa sig otillräcklig för alla kostnader som är kopplade till en organtransplantation. Ofta behöver transplantationspatienter Medicaid som sekundär försäkring för att klara de återstående utgifterna. Och även efter utskrivningen från sjukhuset fortsätter kostnaderna – livslång uppföljning krävs. Enbart läkemedel mot avstötning kan kosta mellan 2 000 och 4 000 dollar per månad (nivåer från 2009).
Delstaterna får endast använda två kategorier av "behov" när de bedömer sjukvårdsbehörighet inom Medicaid-programmet.
1. Categorically Needy (kategoriskt behövande): Delstaterna är skyldiga att täcka klienter inom denna grupp. Hit hör låginkostfamiljer med barn, gravida kvinnor samt spädbarn och barn vars familjeinkomst ligger under en viss procentsats av den federala fattigdomsgränsen. Även kvalificerade Medicare-mottagare och mottagare av SSI (supplerande trygghetsinkomst) ingår.
2. Medically Needy (medicinskt behövande): Denna kategori, även kallad "Spend Down", erbjuds inte i alla delstater. Den gör det möjligt att dra av sina sjukvårdskostnader från sin inkomst för att på så sätt hamna under den federala fattigdomsnivån och därigenom kvalificera för Medicaid. Utöver inkomsten kan vissa delstater även granska dina tillgångar, exempelvis om du äger en bostad eller en bil.
Det finns åtta typer av organtransplantationer: njure, bukspottkörtel, kombinerad njur-/bukspottkörteltransplantation, hjärta, lunga, kombinerad hjärt-/lungtransplantation, lever och tarm. Huruvida Medicaid betalar för en viss typ avgörs av myndigheten som förvaltar delstatens program. Även när en transplantation täcks kan särskilda villkor gälla. Medicaid-programmet i North Carolina täcker till exempel normalt inte hjärttransplantationer för patienter över 65 år eller för patienter med fetma, definierat som 130 procent av den "idealiska kroppsvikten".
Enligt University of Chicago Hospital bör du ta fram en genomtänkt plan för att finansiera din organtransplantation. Grundplanen bygger på tre steg:
Du kommer sannolikt att få egna utgifter (så kallade out-of-pocket-kostnader). Om du inte har råd med din andel bör du överväga en sekundär försäkring. Insamlingskampanjer är också ett alternativ värt att utforska – många transplantationskliniker har en ekonomisk koordinator som kan hjälpa dig. Samhällsföreningar och religiösa organisationer kan dessutom erbjuda ytterligare vägledning och stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online