Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) är en amerikansk lagstiftning som antogs av kongressen 1996 med syftet att skydda patienters personliga hälsouppgifter. Enligt det amerikanska departementet för hälsa och socialtjänst (HHS) omfattas bland annat samtal med läkare och sjuksköterskor, faktureringsuppgifter samt information i patientjournaler.
Lagar av detta slag kan ge värdefulla fördelar, men ny lagstiftning får ofta även ekonomiska konsekvenser som inte nödvändigtvis är positiva. Nedan går vi igenom tre centrala områden där HIPAA påverkar ekonomin.
När en ny lag träder i kraft måste de berörda aktörerna anpassa sin verksamhet efter den. Vårdgivare som inte uppfyller HIPAA:s krav riskerar straffpåföljder. Enligt UC Davis Health System kan obehörigt röjande av hälsouppgifter resultera i böter på upp till 250 000 dollar samt fängelsestraff på upp till tio år.
Med tanke på de stränga påföljderna tvingas vårdgivare lägga extra tid och resurser på regelefterlevnad, exempelvis genom utbildning av personal, säkrare IT-system och interna kontrollrutiner. Detta kan i sin tur skapa ett uppåtgående tryck på de totala sjukvårdskostnaderna – kostnader som i förlängningen ofta bärs av patienterna själva.
HIPAA kan även få en negativ effekt på medicinsk forskning och utveckling, vilket i längden kan minska antalet nya genombrott och studier som skulle kunna gynna vanliga patienter. Eftersom lagen begränsar hur mycket hälsodata som är tillgänglig för forskare blir datainsamlingen svårare. Minskad tillgång till information leder till dyrare och mindre effektiv forskning.
En studie från American Cancer Society drog slutsatsen att införandet av HIPAA initialt innebar en betydande börda för forskningens tids- och kostnadskrav, samt att rekryteringskostnader och tidsåtgång sannolikt blir större än före lagens ikraftträdande – även när åtgärder vidtas för att mildra dess inverkan.
Dyrare forskning och utveckling kan i förlängningen påverka takten i ökningen av den genomsnittliga livslängden. Även om livslängden historiskt har stigit tack vare tekniska framsteg kan hinder i forskningen bromsa denna utveckling.
Trots de negativa konsekvenser vissa delar av lagen kan medföra innehåller HIPAA också bestämmelser som hjälper till att förhindra bedräglig användning av medicinsk information. Detta minskar risken att känsliga personuppgifter hamnar i fel händer.
De stränga straffen för obehörigt röjande av hälsouppgifter gör det mindre lönsamt att sälja information till obehöriga parter. En striktare hantering av känsliga data sänker därmed risken för brott som identitetsstöld – en vanlig orsak till ekonomiska problem för privatpersoner och slöseri med samhällsresurser.
HIPAA illustrerar den klassiska avvägningen mellan integritetsskydd och ekonomisk effektivitet. Lagen medför verkliga kostnader i form av efterlevnadskrav och långsammare forskning, men bidrar samtidigt till ett starkare skydd för patienternas privata hälsouppgifter och minskar risken för identitetsstöld och annan ekonomisk brottslighet. Den totala effekten beror därmed på hur väl vårdorganisationer lyckas balansera regelefterlevnad med kostnadseffektivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online