I en undersökning från Georgetown University år 1996 uppger 22 procent av de tillfrågade familjerna att de blivit nekade sjukförsäkring på grund av genetiska riskfaktorer. Även om delstaternas lagstiftare började ta sig an frågan redan i början av 1990-talet, dröjde det fram till 2008 innan fullständig federal reglering infördes.
De tekniska framstegen under 1900-talets två sista decennier skapade ett stort behov av lagstiftning för att förebygga genetisk diskriminering inom sjukförsäkringar. I USA förbjuder lagen Genetic Information Nondiscrimination Act (GINA) specifikt användningen av genetisk information vid bedömning av sjukförsäkringsskydd, vilket omfattar både gruppförsäkringar och privata försäkringslösningar.
GINA undertecknades som lag 2008 och trädde i full kraft i november 2009. Innan GINA infördes begränsade Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996 (HIPAA) diskriminering baserad på genetik enbart till gruppförsäkringar – ett skydd som alltså inte gällde privatpersoners egna försäkringar.
Delstaternas lagstiftande församlingar började anta lagar mot genetisk diskriminering redan 1992. Många av dessa lagar syftade dock snarare till att förbjuda utlämnande av genetisk information till tredje part än att hindra försäkringsbolagen från att använda informationen internt.
Numera utgör GINA de minimikrav som samtliga delstater måste följa. En delstat får gärna införa striktare regler utöver GINA, så länge den nya lagstiftningen inte strider mot befintliga federala civilrättsliga lagar.
Det är viktigt att komma ihåg att GINA inte täcker genetisk diskriminering inom livförsäkring, invaliditetsförsäkring eller långtidssjukvårdsförsäkring. För att täppa till detta skyddshål har flera delstater, däribland Kalifornien, infört egna lagar som även förbjuder liv- och invaliditetsförsäkringsbolag att diskriminera sökanden enbart på grundval av prediktiv genetisk information.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online