En mobil intensivvårdsenhet, eller MICU (Mobile Intensive Care Unit), är ett specialutrustat sjukvårdstransportfordon som används för att transportera patienter som behöver kritisk vård och kontinuerlig behandling under färden. Protokoll är fastställda förfaranden som anger vilken åtgärd som ska vidtas när en viss situation uppstår. För MICU-fordon ger dessa protokoll tydliga riktlinjer för läkare, sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare och övrig akutpersonal.
Enligt de regler som utfärdats av New Jerseys myndighet för akutsjukvård (Office of Emergency Medical Services) har stående ordinationer införts för att ge personalen rätt att inleda specifik behandling i livräddande situationer. Protokollen tar höjd för situationer där MICU-personalen inte hinner kommunicera med basstationen och ta emot instruktioner från en läkare. Genom den stående ordinationen får den medicinska personalen följa exakt det behandlingsförlopp för det aktuella akuta tillståndet som anges i protokollet.
Dessa protokoll gäller situationer då radiokontakten mellan MICU-fordonet och basstationen, normalt ett sjukhus, bryts. Personalen får detaljerade anvisningar inom ett flertal områden och har tillstånd att agera omedelbart utan att vänta på att radiokontakten ska återupprättas. En kopia av dessa protokoll måste alltid finnas i varje licensierat fordon.
Många MICU-protokoll rör administrativa uppgifter, exempelvis programmets policy och den medicinske chefens roll. Andra exempel är den obligatoriska utrustningslistan och fordonets transportkapacitet. Utbytet av narkotikaboxen är det protokoll som reglerar ansvaret för narkotiska preparat som ingår i den obligatoriska utrustningen. Ett sjukhusapotek ansvarar för att hålla boxen fylld med alla nödvändiga narkotiska läkemedel samt för att stämma av lagret och redovisa alla preparat som använts.
Protokoll, som de som tagits fram i Washtenaw County i Michigan, beskriver behandling för specifika medicinska tillstånd och ingrepp. Bröstsmärteprotokollet anger till exempel att MICU-patienter med aktiv bröstsmärta ska få nitroglycerin i exakt de doser som listas. Protokollet redogör även för nitroglycerins biverkningar, täcker administrering av morfin och innehåller alla specifika direktiv som gäller behandling av bröstsmärta.
Ett annat protokoll reglerar bröstdränage. Det slår fast att MICU-personal ska övervaka och åtgärda problem med redan insatta bröstdränage, men inte själva sätta in sådana. Flera detaljerade direktiv beskriver hur dränagen ska övervakas, justeras och korrigeras vid eventuella problem.
MICU-protokollen utgör ryggraden i den prehospitala intensivvården. De säkerställer att patienterna får korrekt och enhetlig behandling även när kommunikation med sjukhusläkare inte är möjlig, samtidigt som de skapar tydlighet kring ansvar, utrustning och medicinsk hantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online