
Ett informationssystem för akut- och kroniskvårdstjänster fyller två viktiga syften. Genom att leverera användbar data stärker systemet både ledningens beslutsfattande och verksamhetens operativa effektivitet. Ett modernt informationssystem byggs upp genom att människor, arbetsrutiner, data, hårdvara och mjukvara integreras till en väl fungerande helhet.
Gör en lista över de uppgifter som systemet ska samla in och välj en metod för att strukturera dem. Den huvudsakliga organisatoriska enheten kan vara patienten, det aktuella eller diagnosticerade tillståndet eller sjukdomen, den viktigaste tjänsten som tillhandahålls eller själva tjänsteleverantören. Ett system som bara räknar antalet patienter och tjänster är enklast att skapa och installera. Ett mer avancerat system kan dessutom omfatta tidsenheter som avsätts för varje aktivitet samt personalens behandlingsanteckningar. Gör datainmatningen enkel genom att använda ett program som är anpassat för er verksamhet, eller genom att anpassa ett generiskt program efter era behov.
Bilda en liten grupp med intressenter, till exempel läkare, terapeuter och administrativ personal. Beskriv målen för systemet och testa era föreslagna idéer kring struktur och informationsinnehåll tillsammans med gruppen. Förklara tydligt hur systemets fördelar gynnar personalen, patienterna och hela organisationen. Se därefter till att inhämta ledningens godkännande av informationssystemets mål, design och kostnader innan arbetet fortsätter.
Identifiera vilken utrustning som behövs, var den ska placeras, vem som ska ha åtkomst till den och vilka registreringar respektive ändringar användarna får göra. En lösning kan vara att en enda person ansvarar för att föra in alla uppgifter från pappersformulär som personalen lämnar in. Alternativt kan alla medarbetare registrera data för sina patienter direkt i systemet. Kom ihåg att inget system blir bättre än fullständigheten och noggrannheten i den data som matas in. Väljer ni att låta alla registrera sina egna uppgifter bör ni hålla utbildningstillfällen och planera för löpande uppföljning.
Utforma en process som omvandlar rådata till värdefull kunskap. Data kan vara beskrivande, exempelvis antalet patienter som återhämtat sig från en specifik sjukdom inom fem dagar jämfört med de som behövde längre tid. Data kan också ha ett prediktivt värde, till exempel när analyser visar att en viss procentandel patienter med diabetes riskerar att behöva operation för att avlägsna en lem. Detta ger er tidigt besked om att insatser från en terapeut inom användning av proteser kommer att behövas.
Se till att data sparas med täta intervall och att arkiverade data även lagras utanför verksamhetens lokaler. Organisationen har helt enkelt inte råd att förlora denna värdefulla information.
Förbered en lista över vilka fynd som ska kommuniceras, till vem informationen behöver skickas och med vilka tidsintervall. Granska data regelbundet och se över hur de faktiskt används. Jämför era observationer med systemets ursprungliga mål för att identifiera vilka förbättringar som skulle kunna göra systemet ännu mer hjälpsamt.
Hälso- och sjukvårdsdata räknas som känslig personinformation. Se därför till att systemet uppfyller kraven i GDPR och gällande svenska regler för patientdata, med tydliga rutiner för åtkomstkontroll, loggning och sekretess.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online