
Många vårdsystem hanterar ett stort antal patienter genom en serie integrerade kliniska och ekonomiska processer. När detta fungerar bra blir processen effektiv och patientsnöjdheten hög. En dåligt utformad patientström kan dock leda till flaskhalsar, förseningar och missnöje bland både patienter och personal. Allt eftersom branschen lär sig mer om att styra kliniska processflöden inför sjukhus och stora mottagningar runt om i landet allt bättre strategier för förbättrat patientflöde och kortare cykeltid.
Du kan inte förbättra flödet och cykeltiden utan att först kartlägga hela spektrumet av möjligheter. Engagera en konsult eller intern specialist med gedigen kompetens inom processkvalitet. En procesingenjör eller kvalitetsspecialist använder verktyg och metoder som Toyota Production System, processkartläggning samt projektmetodiken DMAIC/PDCA för att identifiera alla ineffektiva processer och underlätta brainstorming kring konkreta förbättringsprojekt.
Ett område där patientflödet ofta stannar upp är när två olika discipliner måste köra sina processer parallellt. På många akutmottagningar följer exempelvis den kliniska personalen ett strikt protokoll för triage, behandling och bedömning inför vårdplacering, medan registrerings- och ekonomirådgivningsteamet har egna rutiner för att säkerställa korrekt insamling av demografiska uppgifter och försäkringsdata. En process som förenar kliniska och ekonomiska behov till ett enda harmoniskt flöde kan minska onödiga förseningar och hålla patienterna i rörelse.
Många erfarna ledare håller fast vid det de redan kan. Även om dessa erfarenheter ofta är värdefulla, förändras branschen i snabb takt, vilket gör att beslut baserade enbart på anekdoter inte räcker för att förbättra prestandan. Satsa istället på ett robust arbete med datainsamling, där ett tvärfackligt team analyserar relevanta nyckeltal för intäktsprocessen, genomströmning och kliniska resultat. Att anlita en erfaren datanalytiker hjälper ofta till att identifiera enkla vinster eller tidigare osedda samband som kan ge snabba förbättringar med omedelbar effekt.
Hinder och överlämningar är de två största fienderna för varje vårdorganisation. Tydliga kommunikationsprotokoll för att flytta patienter mellan avdelningar längs vårdkedjan är avgörande. Det hjälper exempelvis inte att akutmottagningen presterar enligt riktmärken för genomströmning om patienterna ändå får vänta sex timmar på en observationsavdelning innan de kan läggas in. Undersök även hinder som orsakas av patienter och anhöriga, bland annat genom en heltäckande strategi för att minska undvikbara ekonomiska och psykosociala förseningar, såsom bristande transportmöjligheter eller dröjsmål i receptutskrivningen. Teamet för vårdplanering och case management kan spela en central roll i detta arbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online