Evidensbaserad och forskningsbaserad praktik är två vetenskapliga metoder som används för att fastställa en standard för medicinsk vård. Båda syftar till att säkerställa att patienter får bästa möjliga behandling, men de skiljer sig åt i sitt angreppssätt och sina utgångspunkter.
Evidensbaserad praktik (EBP) integrerar vetenskaplig och klinisk expertis med aktuell klinisk data samt den enskilda patientens värderingar för att bestämma metod och kvalitet på vården. Det slutliga beslutet grundas på en noggrann bedömning av tillgängliga data och en rimlig övertygelse om att beslutet kommer att ge det bästa möjliga resultatet för patienten.
Forskningsbaserad praktik är en vetenskaplig metod som innefattar insamling och analys av traditionella arbetssätt inom vårdstandarden. Kliniker identifierar mer effektiva sätt att vårda patienter genom att jämföra etablerade metoder med resultaten från tillgänglig forskning. Detta leder till förändringar i vårdleveransen när det bedöms medicinskt lämpligt och säkerställer ett förbättrat resultat.
Valet av metod beror på filosofin hos den medicinska institutionen och dess enskilda utövare. Förespråkare för respektive metod tenderar att hävda att just deras ansats bäst levererar högsta möjliga vårdstandard.
Kort sagt bygger evidensbaserad praktik på att kombinera forskningsbevis, klinisk erfarenhet och patientens egna preferenser vid varje enskilt beslut, medan forskningsbaserad praktik fokuserar på att systematiskt utvärdera och förbättra befintliga rutiner utifrån forskningsresultat. Många vårdgivare använder idag en kombination av båda metoderna för att uppnå optimal patientsäkerhet och vårdkvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online