Tandemaljen är den hårdaste vävnaden i hela vår kropp. Den täcker den del av tanden som är synlig i munnen – kronan. Trots sin hårdhet är emaljen genomskinlig, vilket gör att färgen på dentinet under skiner igenom och därmed avgör tandens nyans.
Men vad består denna ovanligt starka vävnad egentligen av? Här går vi igenom de fyra huvudkomponenterna i tandemaljens sammansättning.
Cirka 87 procent av emaljen består av mineralet hydroxylapatit. Det är ett kalciumfosfat som också utgör den viktigaste strukturella byggstenen i våra ben. Det höga mineralinnehållet är förklaringen till emaljens enastående hårdhet och motståndskraft mot tuggbelastning.
Resterande 11 procent av emaljen består av vatten. Vattnet fyller ett viktigt syfte eftersom det möjliggör jontransport i vävnaden, vilket spelar roll vid processer som remineralisering.
Den minsta delen av emaljen utgörs av organiskt material – endast omkring 2 procent av tandvävnaden. Hur detta organiska material exakt är arrangerat inom emaljen är fortfarande föremål för forskning och vetenskaplig debatt.
Flera olika proteiner deltar i bildningen av emalj, bland annat amelogener, emaljiner, proteaser och ameloblastiner. Amelogenerna utgör cirka 90 procent av proteinblandningen och är avgörande för emaljens struktur och kvalitet.
Till skillnad från de flesta andra hårda vävnader i kroppen, däribland dentinet, innehåller färdig emalj inte proteinet kollagen. En studie från Finlands odontologiska institut tyder dock på att kollagen faktiskt finns med under den tidiga, fosterutvecklingsfas då emaljen anläggs.
Eftersom emaljen saknar levande celler kan den inte återbildas när den väl skadats. Därför är det extra viktigt att skydda den genom god munhygien, begränsat intag av sura drycker och regelbundna tandläkarbesök – så att kroppens hårdaste vävnad håller hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online