I tusentals år har medicinalväxter använts för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomar och hälsotillstånd. Även idag förlitar sig majoriteten av befolkningen i utvecklingsländer på växternas skyddande och läkande egenskaper som sin främsta källa till hälsovård. Tandhygien och allmän oral hälsa ligger högt upp på listan över hälsoproblem som rutinmässigt hanteras med hjälp av dessa växter.
Primitiva tuggkäppar kan konkurrera med tandborsten när det gäller effektivitet i tandhygienen.
Enzo Palombo, i en studie publicerad i tidskriften Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine år 2009, konstaterar att "munsjukdomar fortsätter att vara ett stort hälsoproblem världen över", även i de så kallade industriländerna. Han pekar på att det verkar finnas ett starkt samband mellan dålig munhälsa och en rad allvarliga sjukdomar, bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdom, reumatoid artrit och benskörhet (osteoporos). Palombo menar att den moderna medicinen kan ha nytta av att ta lärdom av traditionella samhällen som använder specifika växtämnen för att främja tandhygienen.
I en artikel publicerad i Journal of Contemporary Dental Practice år 2005 rapporterar K.C. Ndukwe med forskarkollegor att vattenextrakt från 17 tuggkäppar och en frukt, vilka traditionellt används för munhygien i Nigeria, testades för sina antimikrobiella egenskaper. Samtliga visade varierande grad av effektivitet mot vanligt förekommande munbakterier. Författarna föreslog att extrakt av dessa växter kan komma att fungera som källor till kemoterapeutiska medel för behandling av infektioner i mun- och käksområdet.
Lika lovande var resultaten från tester på ett par växtämnen som används flitigt för tandhygien i Mellanöstern och på den indiska subkontinenten. En studie från 1999, publicerad i Indian Journal of Dental Research, fokuserar på de antimikrobiella effekterna av två växtarter: Salvadora persica, lokalt känd som miswak eller arak, och Azadirachta indica, oftast kallad neem. Båda visade sig vara extremt effektiva mot vanliga munbakterier. En senare studie, publicerad i Oral Health & Preventive Dentistry år 2003, visade dessutom att miswak presterade bättre än traditionell tandborstning när det gällde att minska både plack och tandköttsinflammation (gingivit).
Under medeltiden och renässansen framställde européerna flera växtbaserade preparat för tandvård. I en artikel om ämnet listar Jadwiga Zajaczkowa bland annat följande botemedel: en munsköljning med vin följt av intensivt tuggande av fänkål eller persilja; att gnugga tänderna med rester av bränd rosmarin som lindats in i en ren bit linne; samt att tugga en pasta bestående av lika delar mejram och mynta.
Palombo, docent i miljöbioteknik och hållbarhet vid Swinburne University of Technology i Hawthorn, Australien, testade effektiviteten hos ett stort antal växtämnen mot ett brett spektrum av munbakterier. Han avslutar sin studie med följande observation: "Det finns betydande vetenskapliga belägg för att växtextrakt, eteriska oljor och renade fytokemikalier har potential att utvecklas till medel som kan användas som förebyggande eller behandlande terapier vid munsjukdomar."
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online