Vikande tandkött innebär att gummevävnaden dras sig tillbaka så att tandrötterna gradvis exponeras. Processen sker inte över en natt – oftast finns tydliga varningssignaler långt i förväg. Med god munhygien går problemet i många fall att förebygga helt, och har det redan gått för långt finns flera behandlingsalternativ som kan reparera skadan.
Så känner du igen vikande tandkött
Du kan ofta själv upptäcka tecknen på vikande tandkött hemma. Var uppmärksam på följande signaler:
- Tandmellanrummen blir större – du noterar att gliporna mellan tänderna ökar.
- Tänderna ser längre ut – ett klassiskt tecken på att tandköttet dragit sig tillbaka.
- Blödande tandkött – kontrollera din tandborste eller handfatet efter borstning. En rosa eller röd ton är ofta ett första varningstecken. Blöder tandköttet regelbundet när du använder tandtråd är det också ett tecken på tandköttsproblem.
- Rött och svullet tandkött – ofta ett symtom på gingivit, det vill säga inflammation i tandköttet.
- Dålig andedräkt – ett vanligt tecken på tandköttsinflammation.
- Tandkänslighet – exponerade tandhalsar gör tänderna överkänsliga mot värme, kyla och sött.
- Lösa tänder – ett allvarligt tecken på att tandköttet retraherats betydligt.
Vanliga orsaker till vikande tandkött
Vikande tandkött beror oftast på någon bakomliggande sjukdom, exempelvis parodontit eller gingivit, men flera livsstilsfaktorer spelar också in:
- Överdriven borstning – hård borstning sliter bort emaljen vid tandköttskanten och skadar gummierna.
- Bristande tandtrådsanvändning – bakterier som får ligga kvar mellan tänderna bryter med tiden ned benvävnaden.
- Parodontit – en inflammation i vävnaderna som omger tänderna är en av de vanligaste orsakerna.
- Snus och rökning – kronisk användning av snus mellan läppen och tänderna liksom tobaksrökning ökar risken markant.
- Piercing i munnen – munsmycken har kopplats samman med retraktion av tandköttet.
- Felställda tänder – ojämnt belastade tänder kan bidra till både tandköttspåverkan och tandlossning.
- Tandgnissling – pressen vid gnisslande belastar tänder och tandkött hårt.
Konsekvenser av obehandlat vikande tandkött
Obehandlat vikande tandkött kan få flera allvarliga följder. När bakterier ansamlas på tänderna, mellan tänderna och vid tandköttskanten bildas med tiden så kallade tandköttsfickor. Ju större fickorna blir, desto lösare sitter tänderna – i slutändan kan de helt tappas.
Dessutom visar modern medicinsk forskning att gingivit har samband med hjärt-kärlhälsa. Obehandlad tandköttsinflammation påverkar bland annat blodtryck, kolesterolvärden och risken för kranskärlssjukdom.
Förebyggande åtgärder och behandling
Följ dessa råd för att få kontroll över vikande tandkött:
- Använd mjuk tandborste och borsta efter varje måltid samt före läggdags.
- Använd tandtråd dagligen – detta är absolut nödvändigt för den som har vikande tandkött.
- Besök tandläkaren minst två gånger per år. Vissa tandläkare rekommenderar ännu tätare rengöringar för patienter med gingivit, ibland så ofta som var tredje månad.
- Vid tandkänslighet kan tandläkaren applicera ett desensibiliserande medel på de exponerade rotytorna.
- Vid tandgnissling rekommenderas oftast en bettskena som skyddar tänderna under natten.
- Vid felställda tänder eller kronor kan tandläkaren föreslå lagning eller justering av tändernas struktur.
- I svåra fall remitteras patienten till en parodontolog, som kirurgiskt kan täcka exponerade tandrötter med vävnadstransplantat.
Experternas bästa råd
I de flesta fall går vikande tandkött att kontrollera med god munhygien hemma. Korrekt borstteknik och regelbunden användning av tandtråd förebygger problemen effektivt. Röker du – sluta. Bär du piercing i munnen – ta bort den. Små livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för ditt leende på lång sikt.
