Blindtarmsinflammation var ofta dödlig före antibiotika och säker kirurgi. Anmärkningsvärda historiska dödsfall:
- George Orwell (1903–1950): Dog av tuberkulösa komplikationer efter blindtarmsoperation; faktiskt dog han av rupturerad lungartär från TB, men blindtarmsinflammation föranledde hospitalisering. (Korrektion: Orwell dog av TB; blindtarmsinflammation var tidigare.)
- Harry Houdini (1874–1926): Dog av peritonit från rupturerad appendix efter buk-trauma (spark i magen); vägrade operation initialt.
- Rudolf Diesel (1858–1913): Försvann till sjöss; självmord misstänkt. Blindtarmsteori är spekulativ.
- Kung Edward VII (1841–1910): Överlevde blindtarmsinflammation (appendiceal abscess) 1902; kröning fördröjd. Dog senare av andra orsaker.
- Prins Albert (1819–1861): Magefeber, inte blindtarmsinflammation.
Förtydliganden av den ursprungliga listan
- Jimi Hendrix dog av barbiturat/alkohol overdosis (aspiration), inte blindtarmsinflammation.
- George Orwell hade blindtarmsinflammation 1938 men dog av TB 1950.
Före 1930-talet var blindtarmmortalitet ~20–30 %. Sulfonamider, sedan appendektomi, gjorde den behandlingsbar. Idag är mortalitet <1 % med tidig kirurgi.