Granulocyter är en typ av vita blodkroppar som bildas i benmärgen – den mjuka, svampaktiga vävnaden inuti våra ben. När cellerna har mognat släpps de ut i blodet, där de spelar en central roll i kroppens försvar mot infektioner.
Alla blodceller, inklusive granulocyterna, utvecklas från så kallade stamceller i benmärgen. Stamcellerna delar sig och differentieras stegvis via flera förstadier till färdiga granulocyter, en process som kallas granulopoies. Signalämnen, bland annat tillväxtfaktorer som G-CSF, styr hur många celler som produceras beroende på kroppens behov.
Granulocyter indelas i tre huvudtyper, som skiljer sig åt i utseende, funktion och förekomst:
Neutrofiler är den vanligaste typen av granulocyter och utgör cirka 60 procent av alla vita blodkroppar. De utgör kroppens första linje vid bakteriella infektioner och tar sig snabbt till inflammerad vävnad, där de förtär och oskadliggör mikroorganismer.
Eosinofiler står för ungefär 2–4 procent av de vita blodkropparna. De är särskilt viktiga vid bekämpning av parasitinfektioner och deltar också i kroppens allergiska reaktioner.
Basofiler utgör mindre än 1 procent av de vita blodkropparna och är därmed den ovanligaste typen. De frisätter histamin och andra signalämnen som bidrar till inflammatoriska och allergiska reaktioner.
När granulocyterna har mognat i benmärgen släpps de ut i blodbanan. I blodomloppet cirkulerar de endast under en kort tid – ofta några timmar upp till ett par dygn – innan de vandrar ut i vävnaderna för att utföra sitt arbete. Eftersom deras livslängd är kort måste benmärgen kontinuerligt bilda nya celler för att hålla försvaret intakt.
Sammanfattningsvis kommer granulocyter alltså från benmärgen, där de bildas från stamceller, mognar och därefter släpps ut i blodet för att skydda kroppen mot infektioner och andra hot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online