Mandibulära tori (tori mandibulares) är godartade, bilaterala beniga exostoser på den linguala ytan av mandibeln, typiskt nära premolärregionen. De är vanliga (prevalens 5–40% över populationer) och vanligtvis asymtomatiska.
Etiologiska Faktorer
- Genetisk Predisposition: Stark familjär ackumulation; autosomalt dominant med ofullständig penetrans misstänkt. GWAS inblandar BMP (benmorfogenetiskt protein) väg-varianter.
- Mekanisk Stimulering: Kronisk tuggstress (bruxism, pressning) → spänningsinducerad benbildning (Wolffs lag). Högre prevalens hos bruxers.
- Hormonell Inverkan: Androgener (testosteron) kan främja torus-tillväxt; förklarar manlig övervägt och post-pubertet debut.
- Lokal Trauma/Protes Tryck: Reaktiv hyperostos från kronisk irritation.
Klinisk Hantering
- Asymtomatisk: Ingen behandling behövs; övervaka.
- Indikationer för borttagning: Stör protespassform, tal, tungutrymme, munhygien, eller kirurgisk tillgång.
- Procedur: Kirurgisk exstirpation under lokalbedövning; låg recidiv om bas fullt borttagits.
Tori är normala anatomiska varianter – inte patologi – om de inte försvårar funktion.