Tandköttsskyltkirurgi, ofta kallad klaffkirurgi, används vid svårare former av tandköttssjukdom (parodontit). Vid ingreppet skärs en klaff av tandköttet och fälls bort från tänderna, så att tandsten och beläggningar under tandköttskanten kan avlägsnas. När materialet har tagits bort avtar inflammationen i takt med att vävnaden läker efter operationen. Det finns dock flera mindre invasiva behandlingsmetoder som kan vara värda att överväga.
Tandköttssjukdom, eller parodontit, är en sjukdom som drabbar både tandköttet och käkbenet. Den orsakas oftast av otillräcklig munhygien, men i sjukdomens tidiga skeden kan tillståndet ofta vändas enbart genom förbättrad munhygien.
När parodontit har funnits under en längre tid blir skadorna däremot mer permanenta. Då krävs mer omfattande rengöringar och behandlingar för att stoppa sjukdomens utveckling och bevara tänderna.
Rotplaning är en behandling som kan prövas före eller i stället för klaffkirurgi. Även denna metod avlägsnar tandsten och beläggningar under tandköttskanten.
Tandläkaren Dan Peterson beskriver rotplaning som en process som innebär att tandrötternas ytor jämnas ut, så att tandköttsvävnaden kan fästa stadigt vid rena och jämna rötter. Detta förebygger både tandlossning och problem med tandkänslighet.
I vissa fall utförs rotplaning i kombination med skalning för att uppnå bästa möjliga resultat.
Skalning är en metod som avlägsnar tandsten och bakterier runt om och under tandköttskanten. Tandköttspåsar och fördjupningar i tandköttet kan på så sätt rengöras noggrant.
En vanlig biverkning av parodontal skalning är enligt tandläkaren Jeffrey Wissot känslighet för varmt och kallt, eftersom tandrötterna exponeras när tandköttet drar sig tillbaka. Denna känslighet minskar dock vanligtvis med tiden.
Både skalning och rotplaning räknas som djupgående parodontala rengöringar. Ibland kompletterar tandvårdspersonalen behandlingen med antibiotika för att underlätta läkningen. Antibiotikan placeras då vanligtvis direkt på eller under tandköttet och dödar de bakterier som orsakar inflammationen, vilket gör att tandköttsvävnaden kan läka mer fullständigt.
Tecken som blödande tandkött, dålig andedräkt, lösa tänder eller återkommande tandköttsinflammation bör alltid tas på allvar. Kontakta din tandläkare för en bedömning av vilken behandling som passar just dina behov – i många fall kan mindre invasiva metoder som skalning och rotplaning räcka för att stoppa sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online