Börjar du märka ökad känslighet för varma eller kalla maträtter och drycker, eller bildas det mellanrum mellan dina tänder och tandköttslinjen? Då kan du ha drabbats av vikande tandkött. Enligt California Dental Association är detta ett vanligt tillstånd bland vuxna över 40 år, men även yngre personer kan drabbas. Det goda nyheten är att tillståndet både kan förebyggas och behandlas.
I de flesta fall är vikande tandkött ett resultat av parodontit (tandköttssjukdom), som oftast orsakas av bristfällig munhygien. När plack byggs upp längs tandköttslinjen irriterar dess gifter tandköttet. Om placket inte tas bort dagligen genom tandborstning och tandtråd börjar tandköttet med tiden dra sig tillbaka från tänderna, vilket skapar fickor där ännu mer plack och bakterier kan samlas.
I vissa fall kan vikande tandkött också orsakas av snedställda tänder eller trauma som fått en eller flera tänder att bli lösa eller slås ut helt.
Det mest uppenbara symtomet är mellanrummen, eller fickorna, mellan tänderna. Tänderna kan också se längre ut än tidigare, eftersom tandköttet dragit sig tillbaka från dem. Andra vanliga symtom inkluderar dålig andedräkt, svullet eller blödande tandkött, lösa eller förskjutna tänder samt extrem känslighet för vissa livsmedel på grund av exponerade tandrötter.
Innan behandling kan påbörjas måste din tandläkare ställa diagnos. Detta görs vanligtvis genom att först gå igenom din sjukdomshistoria, inklusive en lista över mediciner du tar dagligen, eventuella tillstånd som kan bidra till problemet samt eventuell familjehistoria.
Därefter tas röntgenbilder för att visa om det finns fickor, om du har någon benförlust och hur allvarlig den är, samt om karies har bildats längs rötterna. Tandläkaren använder sedan en parodontalsond – ett speciellt instrument utvecklat av American Dental Association – för att utföra en parodontal screening och registrering. Detta innebär att djupet på utrymmet mellan tandköttet och tänderna mäts; ju större siffra, desto allvarligare är tandköttstillbakadragningen.
Desensibiliserande medel, såsom receptfri tandkräm mot känsliga tänder, kan användas för att lindra smärtan från exponerade rötter. Din tandläkare kan också applicera desensibiliserande medel eller geler direkt på exponerade tänder eller rötter.
Djuprengöring av fickorna är en annan effektiv lösning. Behandlingen utförs vanligtvis vid fyra besök – ett för varje kvadrant av munnen. Under ingreppet skrapar tandhygienisten tanden ovanför och under tandköttskanten och avlägsnar ansamlat plack och bakterier. Därefter poleras tandkronorna för att skydda dem mot framtida plackuppbyggnad. Denna metod passar dig som lider av vikande tandkött på grund av bakteriell infektion och bör upprepas var tredje månad tills plack- och bakterieansamlingen är under kontroll.
Rotbehandling är ett av de vanligaste kirurgiska alternativen när en exponerad rot orsakar känslighet. Ingreppet innebär att den skadade roten avlägsnas antingen via tandens krona eller via tandköttet, varefter tanden förstärks med en krona.
Mjukvävnadstransplantat används för att ersätta dött eller tillbakadraget tandkött. Den nya vävnaden tas antingen från en intilliggande tand, från gommen eller, i vissa fall, från donatorvävnad. Den placeras sedan över det drabbade området och sys fast på plats.
Vikande tandkött går att förebygga. Det första steget är att borsta tänderna minst två gånger dagligen – helst efter varje måltid och mellanmål. Att använda tandtråd före borstning förbättrar också tandköttets hälsa genom att avlägsna matrester som borstning ensam inte når fram till. Besök slutligen din tandläkare två gånger per år för en grundlig rengöring och undersökning. Detta hjälper till att avlägsna plack som du kanske inte kan nå eller ta bort med borstning ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online