Hål i den övre tandköttskanten, även känt som tandköttsretraktion eller gingivala retraktioner, kan vara en källa till oro. När tandköttet drar sig tillbaka exponeras tandhalserna, vilket både kan upplevas besvärande och leda till känsliga tänder samt ökad risk för karies. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsalternativen och hur du bäst förebygger problemet.
Det bästa skyddet är förebyggande vård. Upprätthåll god munhygien genom regelbunden tandborstning och användning av tandtråd för att hålla tandköttet friskt. Undvik dessutom vanor som kan orsaka tandköttsretraktion, exempelvis att borsta för hårt eller att röka.
I tidiga stadier av tandköttsretraktion kan din tandläkare eller tandhygienist utföra en behandling med tandstensborttagning och rotplaning. Denna djuprengöring avlägsnar plack och tandsten från tänderna och under tandköttslinjen, vilket ger tandköttet möjlighet att läka och återfästas vid tänderna.
Vid mer uttalad tandköttsretraktion kan en tandköttstransplantation rekommenderas. Vid ingreppet tas vävnad från ett annat område i munnen, oftast gommen, och flyttas till det drabbade området för att täcka de exponerade tandhalserna och återställa tandköttslinjen.
Emaljmatrisderivat är proteiner som naturligt förekommer i tandemaljen och som kan stimulera regenerering av vävnad. När preparaten appliceras på det drabbade området kan de främja tillväxten av ny tandköttsvävnad.
Styrd vävnadsregenerering innebär att ett biologiskt kompatibelt membran placeras mellan tandköttet och tandroten för att skapa utrymme där ny vävnad kan växa. Tekniken används ofta i kombination med tandköttstransplantation eller emaljmatrisderivat.
Det är viktigt att konsultera en tandläkare för att få rätt behandling utifrån omfattningen och svårighetsgraden av din tandköttsretraktion. Tidig insats och god tandvård kan hjälpa till att förhindra ytterligare skador och bidra till långsiktigt friskt tandkött.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online