
Användningen av asbestplattor nådde sin absoluta topp under 1950- och 1960-talen. Materialet var då extremt populärt tack vare sina goda egenskaper: det var slitstarkt, billigt att tillverka och ansågs vara effektivt brandskyddande. Detta gjorde asbestplattor till ett självklart val inom byggbranschen.
Plattorna förekom i bostäder, kommersiella byggnader och offentliga lokaler – allt från skolor och sjukhus till kontor och industribyggnader. De användes ofta som takbeklädnad, väggpaneler och innertak, men även i golv och runt värmesystem.
Så småningom växte kunskapen om asbestens faror för hälsan. Fibrerna kan orsaka allvarliga sjukdomar som lungcancer, mesoteliom och asbestos vid inandning. Sverige blev ett av de första länderna i världen att förbjuda asbest, vilket skedde 1982. Därmed upphörde den storskaliga användningen av asbestplattor i nybyggnation.
Bor du i en byggnad uppförd före 1980-talet kan det finnas asbesthaltiga material kvar, exempelvis i tak, väggar eller på taken. Så länge materialet är intakt och lämnas orört utgör det oftast ingen omedelbar hälsorisk. Problemet uppstår när plattor skadas, borras eller rivs, vilket kan frigöra farliga fibrer i luften.
Sammanfattningsvis var asbestplattor som vanligast under 1950- och 1960-talen, men materialet förbjöds i Sverige 1982 efter att hälsoriskerna blivit allmänt kända. Vet du inte vilka material din byggnad innehåller är det klokt att undersöka saken innan du påbörjar någon renovering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online