Ordet "krympa" kommer från det fornnordiska ordet "skrynkur", som betyder "att skrumpna ihop" eller "att dra ihop". Ordet kom först på engelska på 1500-talet, och det användes ursprungligen för att beskriva processen att krympa tyg. På 1600-talet började ordet användas bildligt för att beskriva processen att bli mindre eller mindre viktig. På 1800-talet började ordet användas i psykologisk betydelse, för att beskriva processen att bli psykiskt sjuk.
