Käkledsbesvär, även kallade TMJ-besvär efter den engelska benämningen temporomandibular joint disorder, är en smärtsam åkomma som enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research drabbar 5 till 15 procent av befolkningen i USA. Forskningen visar också att besvären är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. När diagnosen väl är ställd kan symtomen ofta lindras med enkla åtgärder hemma, vilket både kan få besvären att försvinna och förebygga framtida återfall.
Ett käkledsbesvär ger typiskt sett ömhet och smärta i käken nära leden samt i och runt örat. Ofta är öronsmärtan det första symtomet, och den kan lätt förväxlas med en öroninflammation. Käken kan dessutom avge ett gnisslande eller knäppande ljud vid rörelse, och i vissa fall låser sig käken helt, vilket gör det svårt att tala och tugga. Bettet kan kännas ojämnt, med överkäke och underkäke som inte möts korrekt. Huvudvärk och värk i ansiktet är också vanliga följdverkningar.
Käkleden består av ett sammanhängande system av senor, muskler och ben och ligger i ett triangelformat område strax framför örat. När någon av dessa komponenter inte fungerar som den ska uppstår besvären. Tandgnissling eller tandpressning sliter på käkleden och leder med tiden till smärta i både käke och öra. Det mesta gnisslandet sker omedvetet under sömnen, men stress kan också utlösa beteendet. Även tandvårdsinsatser som förändrar bettet eller tändernas position, exempelvis tandställning hos tonåringar, kan bidra till att besvären utvecklas. Skador mot käken orsakar dessutom trauma mot själva ledstrukturen.
För att diagnostisera ett käkledsbesvär genomförs både en tandläkarundersökning och en medicinsk undersökning. Vid en munundersökning syns ofta tydliga slitagemärken på tänderna, vilket avslöjar gnissling eller pressning. Skador på käken kan identifieras med hjälp av röntgen eller datortomografi (CT). I vissa fall krävs även magnetresonanstomografi (MRI) för att kunna bedöma de mjuka vävnaderna runt leden.
Patienter som gnisslar eller pressar ihop tänderna får ofta en bettskena ordinerad, som bärs nattetid. Skenan håller tänderna i rätt position och håller käkarna separerade. Antiinflammatoriska läkemedel, såsom naproxen, har begränsad effekt på själva smärtan men ordineras för att slappna av käkmuskulaturen. I vissa fall kan även muskelavslappnande medel förskrivas. Läkare eller tandläkare ger dessutom träningsövningar som stretchar käkmusklerna och minskar trycket på käkleden. Värmekuddar eller kylförpackningar kan minska smärtan och hjälpa musklerna att slappna av. När stress eller beteendemönster ligger bakom besvären krävs ofta terapi för att kontrollera dessa faktorer. I de fall andra behandlingar inte hjälper kan kirurgi bli nödvändig.
För att förebygga käkledsbesvär bör du undvika att överbelasta mun och käke. Välj mjuk mat och skär upp stor eller seg mat för att minska tuggbelastningen. Undvik hårda godbitar och livsmedel som belastar käken extra. Bibehåll dessutom en god hållning, inklusive för nacke och huvud, och försök hålla käken lätt öppen med avslappnade muskler under dagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online