Muntorrhet är ett tillstånd som de flesta av oss har upplevt vid något tillfälle, och som också går under benämningarna hyposalivation, asialori och xerostomi. De flesta av oss skulle tveka att ge sin partner en stor kyss på morgonen innan tänderna blivit borstade, eftersom morgonandedräkt – som delvis orsakas av muntorrhet – kan vara ganska avskräckande. För de flesta är muntorrhet inget större problem, men för andra är det ett återkommande och besvärande tillstånd.
Muntorrhet orsakas i allmänhet av att spottkörtlarna inte fungerar effektivt och inte producerar tillräckliga mängder saliv. Tar du mediciner kan det vara därför du lider av besväret. Läkemedel som kan orsaka muntorrhet inkluderar muskelavslappnande medel, avsvällande medel, kemoterapiläkemedel, krampdämpande preparat och antihistaminer. Det finns dock personer som har helt fungerande spottkörtlar och inte tar någon medicin alls, men ändå lider av muntorrhet.
Saliv fyller flera viktiga funktioner. Den förebygger infektioner genom att hålla svampar och bakterier i munnen under kontroll tack vare sin antimikrobiella verkan, och den hjälper oss dessutom att smälta maten. Saliv består av antikroppar, mukoproteiner (som ger den lite slemska konsistensen) och enzymer, men till 98 procent består den helt enkelt av vatten.
Saliv spelar också en central roll för tändernas hälsa. Den neutraliserar syran i de avfallsprodukter som tandplacket producerar, vilket minskar risken för karies – hål som uppstår till följd av syraattacker mot tandemaljen. Saliven sköljer dessutom bort matrester ur munnen. Stannar dessa rester kvar fungerar de som föda för bakterierna i placket. Vid skador på tandemaljen bidrar saliven med mineraler och fluorider som hjälper till att återuppbygga den skadade ytan.
Muntorrhet kan utgöra ett betydande problem – inte bara för att det är obehagligt och kan ge dålig andedräkt, utan också för att det kan bidra till muninfektioner och karies. Det kan dessutom vara ett tecken på andra bakomliggande hälsoproblem.
Har du diabetes som är dåligt behandlad kan det leda till muntorrhet under natten, eller så kan muntorrheten i sig vara en indikation på att du har sjukdomen. Andra tillstånd som orsakar muntorrhet, både nattetid och dagtid, är bakterie- och virusinfektioner samt Sjögrens syndrom, som alla påverkar salivflödet. Även Bells pares, tumörer, spottkörtelstenar, depression, Parkinsons sjukdom och hiv/aids kan ligga bakom. Genomgår du hemodialys eller strålbehandling kan det dessutom orsaka svår muntorrhet.
Plågas du av kronisk muntorrhet både nattetid och dagtid kan det vara klokt att genomgå en medicinsk undersökning för att avgöra om du har oral candidos (svampinfektion i munnen), som kan uppstå som komplikation vid muntorrhet, eller karies. Karies är en nedbrytande process som orsakar avkalkning av tandemaljen och med tiden leder till hål i tänderna. Andra möjliga orsaker är uttorkning och spottkörtelstenar. Muntorrhet kan även vara ett symtom på levercirros, reumatoid artrit, diabetes eller sköldkörtelsjukdom.
Brist på vitamin B6, järn, zink, kalcium, fibrer eller kalium kan leda till muntorrhet både nattetid och dagtid. Har du en mycket torr och skorvig mun kan mat bränna och irritera slemhinnorna, och du kan upptäcka att du inte längre tål sur eller starkt kryddad mat.
Andas du genom munen i stället för näsan, så att munnen hänger öppen hela natten, är det en vanlig orsak till att du vaknar med torr mun. Detta är särskilt vanligt vid nästäppa, snarkning och sömnapné.
Det finns flera enkla åtgärder som kan lindra besvären:
Kvarstår muntorrheten trots dessa åtgärder bör du kontakta tandläkare eller läkare för att ta reda på den bakomliggande orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online