Käkleden – internationellt ofta benämnd TMJ (temporomandibular joint) – är den led som förbinder underkäken med skallen. Många människor kan med tiden utveckla besvär i denna led samt i de muskler och ligament som omger den. Uppskattningsvis drabbas 5 till 12 procent av befolkningen av smärta och obehag kopplade till käkleden.
Käkleden ansvarar för rörelsen mellan underkäken och skallen, vilket gör det möjligt att flytta munnen från sida till sida samt upp och ner. Det är leden som gör att du kan tala, äta, dricka, le, rynka på näsan eller forma andra ansiktsuttryck. Runt käkleden finns flera muskler och ligament som assisterar rörelserna, däribland tuggmuskeln (masseter) – en av kroppens allra starkaste muskler.
Inflammation eller felställningar i käkleden kan orsaka betydande smärta och obehag. Det kan i sin tur leda till huvudvärk, smärta eller domningar i käke och ansikte, yrsel, illamående, öronsmärta samt muskelvärk i nacke och axlar. Vanliga orsaker till problem med käkleden är skador på käken, felaktiga eller frekventa tandbehandlingar, artrit samt tandgnissling och sammanbitning som belastar tuggmuskeln.
Kontakta din läkare eller tandläkare om du har tydliga symtom som kan bero på en käkledsrubbning. Typiska tecken är knäppningar, knaster eller att käken glider när du öppnar munnen eller tuggar, illamående, yrsel, smärta i käken eller återkommande huvudvärk.
Massage av tuggmuskeln och andra muskler runt käkleden kan lösa upp spända muskler orsakade av skada eller kronisk tandgnissling och sammanbitning. Massage av nacke och axlar kan dessutom bidra till att hålla käkmuskulaturen mer avslappnad. Smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, exempelvis ibuprofen, kan lindra ett akut besvär.
Din tandläkare kan tillverka en bettskena som ompositionerar käkleden och minskar – och ibland helt förebygger – tandgnissling och sammanbitning, särskilt under sömnen.
Har du käkledsbesvär bör du undvika tuggummi samt sega livsmedel som kola och tugggodis. Den extra kraft som krävs för att tugga dessa produkter kan utlösa smärta och inflammation i käkleden.
Vid svår och kronisk käkledssmärta kan du tillsammans med din läkare diskutera mer ingripande behandlingsalternativ: kortisoninjektioner för att dämpa inflammation, kirurgi för att korrigera förskjuten broskvävnad i leden eller i vissa fall helt ledbyte.
Många personer med käkledsbesvär upplever att symtomen förvärras under perioder av stress. Lär dig tekniker för stresshantering – exempelvis yoga eller meditation – för att undvika det omedvetna tandpress som ofta följer med stressiga situationer. Du kan även prata med din läkare om muskelavslappnande läkemedel som kan förebygga besvär under stressfyllda perioder.
Smärtan vid käkledsrubbningar kan komma och gå beroende på orsak. Diskutera alltid alla behandlingsalternativ med din läkare innan du väljer en mer ingripande åtgärd såsom kortisoninjektioner eller kirurgi. Injektioner av kortikosteroider direkt i käkleden kan ge lindring, men långvarig användning riskerar att bryta ned benvävnad. Operation kan minska smärtan, men medför risk för infektion, skada på omgivande nerver samt i värsta fall förvärrad inflammation och smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online