Tandgnissling, som kliniskt kallas bruxism, drabbar många människor varje år. Det är särskilt vanligt hos barn, men kan även förekomma hos vuxna. Trots att det kan verka som ett lindrigt hälsoproblem kan tandgnissling ibland få obehagliga konsekvenser för mun och huvud. Regelbundna tandläkarbesök och att diskutera eventuella käk- eller munsymtom med din tandläkare är det bästa sättet att förebygga långvariga komplikationer.
Tandgnissling kan ske på dagen, på natten eller både och, och förekommer hos personer i alla åldrar – från små barn till vuxna. Bruxism är faktiskt ganska vanligt hos små barn, som oftast växer ifrån det när de blir äldre. Eftersom en stor del av gnisslandet sker under natten är det mycket vanligt att man gnisslar tänder utan att själv veta om det. Även om du inte är medveten om ditt gnisslande kan bruxism orsaka en rad besvärande hälsoproblem. Upplever du symtom är det därför klokt att låta tandläkaren undersöka dina tänder. Det finns behandlingsalternativ som kan hjälpa till att korrigera allvarligare fall av tandgnissling.
Den vanligast nämnda riskfaktorn för bruxism är stress. Spänningar och stress gör att många människor pressar ihop eller gnisslar tänder, och kronisk stress kan leda till ett kroniskt gnisslingsproblem. En annan riskfaktor är ålder. Tandgnissling hos små barn är relativt vanligt, men de flesta växer ifrån det när de mognar. Personer med sömnapné (andningsavbrott under sömnen) samt de som andas genom munnen har dock större risk att fortsätta gnissla tänder även i vuxen ålder. Dessutom kan en felställning mellan överkäkens och underkäkens tänder, så kallad malocklusion, bidra till gnisslingsproblem.
Det kan vara utmanande att upptäcka bruxism. De som gnisslar på dagen är oftast medvetna om problemet, medan nattgnisslare ofta är helt omedvetna om sin vana. Ett av de enklaste sätten att upptäcka nattligt tandgnissling är att lyssna. Gnisslandet är faktiskt ganska högt och kan höras av en partner eller förälder. Tandläkaren kan också undersöka emaljslitaget på tänderna och avgöra om tandgnissling är ett problem. Ett annat sätt att identifiera bruxism är att kontrollera insidan av kinderna efter skador, eftersom det känsliga kindvävnaden ofta skadas när tänderna gnisslas mot varandra.
Även om bruxism sällan är allvarligt kan upprepade tandgnissling över tid leda till flera obehagliga hälsoproblem. Tandemaljen slits ner, vilket kan leda till att fler tandbehandlingar behövs. Andra vanliga dentalproblem är tandbrott och ökad känslighet för varmt och kallt. Det ständiga pressandet tröttar ut musklerna och kan ge upphov till öronvärk, huvudvärk samt smärta i käke och ansikte. Käkfunktionsstörningar (TMJ-problem) är dessutom vanligare bland personer som gnisslar tänder.
Trots att tandgnissling oftast är lindrigt kan det leda till betydande hälsoproblem. För att förebygga framtida komplikationer bör bruxism alltid bedömas av din tandvårdsgivare. Vilken behandling som passar beror på den bakomliggande orsaken och gnisslandets svårighetsgrad, och inkluderar vanligtvis något av följande: stresshantering, övningar för att förbättra tungans och käkens position, tandvårdsapparater som bettskena samt i vissa fall tandkirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online