Tandradiologi är ett tekniskt område inom medicinen som använder olika typer av röntgenapparater inom tandvården. I modern tandvård är röntgenapparaterna oumbärliga för att kunna ställa en exakt diagnos, och de används inom alla delar av tandvården – exempelvis parodontologi, ortodonti, implantologi och oral kirurgi. Under det senaste decenniet har digitala röntgenapparater börjat utmana de klassiska apparaterna. Eftersom upprepad strålning innebär risker får endast specialister inom radiologi hantera denna utrustning.
En tandläkare rekommenderar bara en röntgenundersökning med ett specifikt syfte. Det är tandläkaren som bestämmer vilken typ av röntgen som behövs och vilket område i munhålan som ska undersökas. Apparaten fångar en helhetsbild av området, inklusive tänder, käkben och vissa mjukdelar som är fästa vid benet. Radiologen sparar bilden på film eller digitalt medium och skickar den antingen via e-post till kliniken eller överlämnar den direkt till patienten.
På röntgenbilden kan tandläkaren identifiera karies, skelettproblem, onormala strukturer och dolda tillstånd, exempelvis impakterade tänder eller tumörer. Röntgenbilden bifogas patientjournalen och sparas där så länge som möjligt – både inför framtida behandlingar, vid eventuella juridiska frågor och för rättsmedicinska ändamål.
En väl genomförd röntgenbild visar mörka och ljusa områden beroende på munhålans normala anatomi samt eventuella andra strukturer, som till exempel broar. Att utföra en helt perfekt röntgenundersökning är en mycket svår procedur. Som huvudregel tas ingen ny bild om den första visar den information som behövs, även om bildkvaliteten inte är felfri. Tandläkaren studerar därefter röntgenbilden och grundar diagnos och behandlingsplan på den. Generellt kan ingen tandvårdsbehandling utföras utan en röntgenundersökning.
Radiologispecialisterna som utför röntgenundersökningar måste skydda både sig själva och patienterna från strålning. Patienterna skyddas med blyförkläden, och teknikern utlöser bilden med en knapp från ett annat rum. En patient får normalt inte genomgå mer än tre klassiska röntgenundersökningar per månad, och ytterligare en undersökning inom de följande sex månaderna kräver remiss från samma läkare.
De digitala röntgenapparaterna har dessutom en stor fördel: de kräver betydligt mindre strålning än traditionella apparater – ofta upp till 80 procent mindre. Rummen där undersökningarna utförs är också klädda med blyplattor på väggarna för att skydda omgivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online