Bröstdräneringen lossnar av misstag – så bör sjuksköterskan agera

Vad ska sjuksköterskan göra om bröstslangen av misstag tas bort?

När en bröstdränering (bröstslang) lossnar av misstag uppstår en akut situation som kräver snabb och strukturerad insats. Om inget görs riskerar luft att tränga in i pleurahålan, vilket kan leda till återkommande lungkollaps (pneumothorax) eller i värsta fall spänningsspneumothorax. Här är de viktigaste åtgärderna i rätt ordning:

1. Täck öppningen omedelbart med ett sterilt förband

Täck genast hålet i bröstkorgen med ett sterilt kirurgiskt förband. Detta förhindrar att luft tränger in i pleurahålan och minskar risken för ytterligare lungkollaps. Ett ocklusivt (lufttätt) förband, till exempel en vaselindränad kompress fasttejpad på tre sidor, används ofta eftersom det släpper ut luft men inte släpper in ny luft.

2. Kontakta läkaren omgående

Informera direkt ansvarig läkare. Läkaren behöver bedöma patientens status och avgöra om dräneringen måste återinsättas, eller om annan behandling krävs. Sjuksköterskan bör samtidigt se till att nödvändigt material för eventuell återinsättning finns tillgängligt.

3. Ge patienten syrgasbehandling

Påbörja eller justera syrgasbehandling enligt ordination. Syrgas förbättrar oxygeneringen, minskar andningsarbetet och sänker risken för andningssvikt. Placera gärna patienten i halvsittande ställning (semi-Fowlers läge) under övervakning, om inte annat anges.

4. Övervaka vitalparametrarna noga

Följ kontinuerligt upp patientens vitala parametrar. Kontrollera andningsfrekvens, syresättning (SpO₂), puls, blodtryck och medvetandegrad. Var extra uppmärksam på tecken på andningssvikt, cirkulatorisk instabilitet samt symtom på spänningsspneumothorax, såsom kraftig dyspné, sänkt blodtryck, distenderade halsveners och asymmetrisk andningsrörelse. Dokumentera händelsen enligt gällande rutiner, inklusive avvikelseanmälan.

5. Utbilda patienten om dräneringens betydelse

Informera patienten om varför bröstdräneringen måste sitta kvar. Patienten bör instrueras att undvika aktiviteter som kan riskera att slangarna rycks loss, exempelvis plötsliga rörelser eller att dra i slangar. Tydlig information minskar risken för upprepade incidenter och ökar patientens delaktighet och trygghet.

Genom att agera snabbt och systematiskt – täcka förband, alarmera läkare, ge syrgas, övervaka och utbilda – kan sjuksköterskan förebygga allvarliga komplikationer och säkra patientsäkerheten.