Ett ljumskbråck uppstår när en del av tarmen eller annan bukvävnad tränger ut genom en försvagad punkt i den nedre bukväggen. Vissa medicinska tillstånd kan försvåra behandlingen av bråcket eller öka risken för komplikationer i samband med operation. Nedan går vi igenom de vanligaste tillstånden som kan komplicera ett ljumskbråck.
Övervikt belastar bukmusklerna extra, vilket både ökar risken för bråckbildning och gör det svårare att operera och reparera bråcket på ett säkert sätt.
Tillstånd som KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) eller astma kan göra det svårt att hosta upp sekret från lungorna. Detta ökar pressen på bukväggen och kan förvärra bråcket över tid.
Hjärtproblem, exempelvis kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt, kan påverka förmågan att tåla den operation och eventuell narkos som krävs för att reparera bråcket.
Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes kan försämra sårläkningen och öka risken för infektion efter en bråckoperation.
Blödningsrubbningar eller andra tillstånd som påverkar blodets förmåga att koagulera kan öka risken för blödning under eller efter ingreppet.
Tidigare bukkirurgier eller inflammationer kan leda till bildning av ärrvävnad, så kallade adhesioner. Dessa kan göra den kirurgiska reparationen av ljumskbråcket mer komplicerad.
Om en del av tarmen fastnar eller kläms inne i bråcket kan det leda till tarmileus, vävnadsskada och i värsta fall livshotande komplikationer. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.
Personer som har haft återkommande bråck eller flera bråck samtidigt löper högre risk för komplikationer vid nya bråckoperationer.
Har du ett ljumskbråck är det viktigt att du berättar om eventuella bakomliggande sjukdomar och mediciner för din läkare eller annan vårdpersonal. På så sätt kan behandlingen planeras på bästa möjliga sätt och risken för komplikationer minimeras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online