Indikationer för kranskärlskirurgi: När är operation nödvändig?

Kranskärlskirurgi omfattar främst tre behandlingsmetoder: kranskärlsbypassoperation (CABG), ballongvidgning (angioplastik) och stentinsättning. Gemensamt för dem alla är att de återupprättar blodflödet till hjärtat när kranskärlen blivit förträngda eller helt blockerade. Läkare följer etablerade medicinska indikationer för att avgöra när en sådan åtgärd är nödvändig.

Så fungerar behandlingarna

• Vid en bypassoperation tar kirurgen ett blodkärl från en annan del av kroppen och använder det för att leda blodet förbi den tilltäppta delen av kranskärlen.
  
• Ballongvidgning öppnar upp en förträngd artär.
  
• Ett stent, ett litet rör av metallnät, sätts in för att hålla kärlöppningen vidgad och förhindra att artären täpps igen.

Bypassoperation (CABG)

Bypassoperation är indicerad när sjukdomen drabbar vänster huvudkranskärl (vänster huvudstam), samt hos patienter med sjukdom i alla tre stora kranskärlen i kombination med nedsatt pumpfunktion i hjärtats vänster kammare. Svår kärlkramp (angina pectoris) som inte svarar på annan behandling kan också utgöra en indikation för operation.

Ballongvidgning

Ballongvidgning övervägs vid blockering i en eller flera artärer, när läkemedel inte lyckas kontrollera kärlkrampsbesvären, samt när symtomen kvarstår efter en genomgången hjärtinfarkt.

Stent

Möjligheten att använda en kranskärlsstent beror på egenskaper hos det blockerade kärl – bland annat dess storlek och var blockeringen sitter. Valet mellan stent och bypass görs ofta av ett så kallat hjärtteam efter noggrann utredning.

Att tänka på

Vissa patienter som uppfyller de flesta kriterier kan ändå vara olämpliga för kirurgisk behandling. Det gäller exempelvis personer med svår förträngning i mycket små blodkärl, där en operation tekniskt inte går att utföra. I dessa fall kan läkemedelsbehandling vara det enda tillgängliga alternativet.