Kranskärlsbypass, på fackspråket CABG (coronary artery bypass grafting), är ett allvarligt kirurgiskt ingrepp som medför vissa risker. Operationen utförs oftast endast som en "sista utväg", men chansen till överlevnad och förbättrad hälsa överväger i regel farhågorna.
Det korrekta medicinska namnet för hjärtbypassoperation är kranskärlsbypass, CABG. Vid ingreppet skapas en ny väg för blodflödet runt förträngda eller helt blockerade kranskärl, så att hjärtmuskeln åter får tillräcklig syreförsörjning.
Fördelarna och nackdelarna med bypassoperation är relativt tydliga. Eftersom ingreppet innebär öppen hjärtkirurgi finns det en risk för komplikationer som hjärtinfarkt och stroke, liksom de risker som alltid är förknippade med större operationer – exempelvis kraftiga blödningar och infektioner.
När en läkare rekommenderar CABG är det oftast det enda återstående alternativet för att förebygga hjärtinfarkt, stroke eller död. Enligt Dr. Andrew D. Michaels och Kanu Chatterjee vid University of California San Francisco Medical Center har vissa patienter kranskärlsförändringar som inte kan behandlas med ballongvidgning eller stent. Det kan bero på att kranskärlet är för litet, eller att blockeringen är så total att ballongen inte kan passera igenom.
Efter en lyckad CABG-operation minskar kärlkrampen (bröstsmärtorna) vanligtvis avsevärt. Enligt Society of Thoracic Surgeons besvärar operationsärret de flesta patienter inte längre efter två till tre veckor. En ytterligare fördel är att energin och uthålligheten gradvis återkommer, vilket ger en bättre livskvalitet i vardagen.
En sjukhusvistelse på ungefär en vecka är normal efter ingreppet, och den fullständiga återhämtningen kan ta upp till tre månader. Enligt UCLA:s kirurgiska institution är de långsiktiga resultaten av kranskärlsbypass utmärkta, och många patienter kan leva ett aktivt liv i många år efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online