En frenulektomi är ett kirurgiskt ingrepp där ett frenulum (en tunn vävnadsveck) frigörs eller tas bort. Det finns två huvudtyper: labial frenulektomi, som rör överläppen, och lingual frenulektomi, som rör tungan. Båda ingreppen medför vissa risker och biverkningar som är bra att känna till i förväg.
En labial frenulektomi utförs när den tunna vävnaden som fäster överläppen mot tandköttet i överkäken är för spänd och drar tandköttet bort från tänderna. Detta kan orsaka problem med tandställning och tandköttshälsa.
En lingual frenulektomi utförs när muskel- och vävnadsbandet som fäster tungans undersida mot munens golv sitter för långt fram på tungan. Detta tillstånd, ofta kallat tungbundenhet, kan störa talet, sväljningen och förmågan att äta.
Även om laserkirurgi går snabbare än traditionell öppen kirurgi finns det fortfarande biverkningar att beakta. Under ingreppet måste patienten ligga helt stilla. En vuxen kan i vissa fall klara sig utan bedövning, förutsatt att hen kan ligga stilla genom hela proceduren. För barn rekommenderas dock ofta någon form av bedövning.
Som vid alla ingrepp som kräver anestesi gäller samma försiktighetsåtgärder och risker. Vissa personer reagerar negativt på bedövningen och kan drabbas av tillfälliga biverkningar som yrsel, illamående och synrubbningar.
Nervskador kan uppstå efter operationen. Symptomen varierar från en lindrig stickande känsla kring operationsområdet till total känselöshet. I de flesta fall är nervskadan tillfällig och känseln återkommer gradvis inom några veckor. I sällsynta fall blir skadan bestående och känsligheten i området återställs aldrig helt.
Att använda skalpell istället för laser innebär fler biverkningar och att ingreppet tar längre tid att genomföra. En stor fördel med laser är att den förseglar blodkärlen samtidigt som snittet görs. Vid användning av skalpell måste kirurgen däremot hantera kraftigare blödningar under hela operationen.
Efter ett ingrepp med skalpell läggs stygn för att stänga såret. En vanlig komplikation är att stygnen går upp innan såret har läkt ordentligt, vilket kräver ett akut återbesök hos kirurgen. Stygnen måste också skötas noggrant och hållas rena under hela läkningsperioden.
Eftersom stygn lämnar delar av såret exponerat blir såret mer mottagligt för bakterier, vilket ökar risken för infektion. Dessutom är läkningstiden efter skalpellkirurgi betydligt längre än efter laserbehandling.
Alla kirurgiska ingrepp medför risker och biverkningar. Hur kroppen reagerar varierar från person till person – vissa drabbas av flera besvär medan andra inte får några problem alls. Vanliga biverkningar är blåmärken, svullnad och ömhet kring operationsområdet.
Kontakta alltid din kirurg eller läkare om du upplever blödning, kraftig svullnad eller rodnad i eller runt operationsområdet, eftersom detta kan vara tecken på en infektion eller annan komplikation som kräver behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online